Mahabharata
Drauṇibhīmasaubhadralakṣmaṇayuddham (The Battles of Aśvatthāman, Bhīma, and Abhimanyu)6.69.23-36
5707 / 15823
Mahabharata · 6.69.23-36
Devanāgarī

चित्रसेनं नरव्याघ्रं सौभद्रः परवीरहा ॥
अविध्यद् दशभिर् बाणैः पुरुमित्रं च सप्तभिः ॥
सत्यव्रतं च सप्तत्या विद्ध्वा शक्रसमो युधि ॥
नृत्यन्न् इव रणे वीर आर्तिं नः समजीजनत् ॥
तं प्रत्यविद्यद् दशभिश् चित्रसेनः शिलीमुखैः ॥
सत्यव्रतश् च नवभिः पुरुमित्रश् च सप्तभिः ॥
स विद्धो विक्षरन् रक्तं शत्रुसंवारणं महत् ॥
चिच्छेद चित्रसेनस्य चित्रं कार्मुकम् आर्जुनिः ॥
भित्त्वा चास्य तनुत्राणं शरेणोरस्य् अताडयत् ॥
ततस् ते तावका वीरा राजपुत्रा महारथाः ॥
समेत्य युधि संरब्धा विव्यधुर् निशितैः शरैः ॥
तांश् च सर्वाञ् शरैस् तीक्ष्णैर् जघान परमास्त्रवित् ॥
तस्य दृष्ट्वा तु तत् कर्म परिवव्रुः सुतास् तव ॥
दहन्तं समरे सैन्यं तव कक्षं यथोल्बणम् ॥
अपेतशिशिरे काले समिद्धम् इव पावकः ॥
अत्यरोचत सौभद्रस् तव सैन्यानि शातयन् ॥
तत् तस्य चरितं दृष्ट्वा पौत्रस् तव विशां पते ॥
लक्ष्मणो ऽभ्यपतत् तूर्णं सात्वतीपुत्रम् आहवे ॥
अभिमन्युस् तु संक्रुद्धो लक्ष्मणं शुभलक्षणम् ॥
विव्याध विशिखैः षड्भिः सारथिं च त्रिभिः शरैः ॥
तथैव लक्ष्मणो राजन् सौभद्रं निशितैः शरैः ॥
अविध्यत महाराज तद् अद्भुतम् इवाभवत् ॥
तस्याश्वांश् चतुरो हत्वा सारथिं च महाबलः ॥
अभ्यद्रवत सौभद्रो लक्ष्मणं निशितैः शरैः ॥
हताश्वे तु रथे तुष्ठंल् लक्ष्मणः परवीरहा ॥
शक्तिं चिक्षेप संक्रुद्धः सौभद्रस्य रथं प्रति ॥
ताम् आपतन्तीं सहसा घोररूपां दुरासदाम् ॥
अभिमन्युः शरैस् तीक्ष्णैश् चिच्छेद भुजगोपमाम् ॥
ततः स्वरथम् आरोप्य लक्ष्मणं गौतमस् तदा ॥
अपोवाह रथेनाजौ सर्वसैन्यस्य पश्यतः ॥

Transliteration (IAST)

citrasenaṃ naravyāghraṃ saubhadraḥ paravīrahā ||
avidhyad daśabhir bāṇaiḥ purumitraṃ ca saptabhiḥ ||
satyavrataṃ ca saptatyā viddhvā śakrasamo yudhi ||
nṛtyann iva raṇe vīra ārtiṃ naḥ samajījanat ||
taṃ pratyavidyad daśabhiś citrasenaḥ śilīmukhaiḥ ||
satyavrataś ca navabhiḥ purumitraś ca saptabhiḥ ||
sa viddho vikṣaran raktaṃ śatrusaṃvāraṇaṃ mahat ||
ciccheda citrasenasya citraṃ kārmukam ārjuniḥ ||
bhittvā cāsya tanutrāṇaṃ śareṇorasy atāḍayat ||
tatas te tāvakā vīrā rājaputrā mahārathāḥ ||
sametya yudhi saṃrabdhā vivyadhur niśitaiḥ śaraiḥ ||
tāṃś ca sarvāñ śarais tīkṣṇair jaghāna paramāstravit ||
tasya dṛṣṭvā tu tat karma parivavruḥ sutās tava ||
dahantaṃ samare sainyaṃ tava kakṣaṃ yatholbaṇam ||
apetaśiśire kāle samiddham iva pāvakaḥ ||
atyarocata saubhadras tava sainyāni śātayan ||
tat tasya caritaṃ dṛṣṭvā pautras tava viśāṃ pate ||
lakṣmaṇo 'bhyapatat tūrṇaṃ sātvatīputram āhave ||
abhimanyus tu saṃkruddho lakṣmaṇaṃ śubhalakṣaṇam ||
vivyādha viśikhaiḥ ṣaḍbhiḥ sārathiṃ ca tribhiḥ śaraiḥ ||
tathaiva lakṣmaṇo rājan saubhadraṃ niśitaiḥ śaraiḥ ||
avidhyata mahārāja tad adbhutam ivābhavat ||
tasyāśvāṃś caturo hatvā sārathiṃ ca mahābalaḥ ||
abhyadravata saubhadro lakṣmaṇaṃ niśitaiḥ śaraiḥ ||
hatāśve tu rathe tuṣṭhaṃl lakṣmaṇaḥ paravīrahā ||
śaktiṃ cikṣepa saṃkruddhaḥ saubhadrasya rathaṃ prati ||
tām āpatantīṃ sahasā ghorarūpāṃ durāsadām ||
abhimanyuḥ śarais tīkṣṇaiś ciccheda bhujagopamām ||
tataḥ svaratham āropya lakṣmaṇaṃ gautamas tadā ||
apovāha rathenājau sarvasainyasya paśyataḥ ||

Word-by-word
SanskritIASTMeaning
चित्रसेनम् नरव्याघ्रम्citrasenam naravyāghramChitrasena, tiger among men; the hero Chitrasena
सौभद्रः परवीरहाsaubhadraḥ paravīrahāSaubhadra, slayer of enemy heroes; Abhimanyu, slayer of foes
अविध्यत् दशभिः बाणैःavidhyat daśabhiḥ bāṇaiḥpierced with ten arrows; struck with ten shafts
पुरुमित्रम् च सप्तभिःpurumitram ca saptabhiḥand Purumitra with seven; Purumitra with seven
सत्यव्रतम् च सप्तत्याsatyavratam ca saptatyāand Satyavrata with seventy; Satyavrata with seventy
विद्ध्वा शक्रसमः युधिviddhvā śakrasamaḥ yudhihaving pierced, equal to Shakra in battle; having struck like Indra
नृत्यन् इव रणे वीरःnṛtyan iva raṇe vīraḥas if dancing in battle, the hero; as though dancing
आर्तिम् नः समजीजनत्ārtim naḥ samajījanatcaused us pain; brought us suffering
तम् प्रत्यविध्यत् दशभिःtam pratyavidhyat daśabhiḥpierced him in return with ten; answered him with ten
चित्रसेनः शिलीमुखैःcitrasenaḥ śilīmukhaiḥChitrasena, with arrows; Chitrasena with shafts
सत्यव्रतः च नवभिःsatyavrataḥ ca navabhiḥand Satyavrata with nine; Satyavrata with nine
पुरुमित्रः च सप्तभिःpurumitraḥ ca saptabhiḥand Purumitra with seven; Purumitra with seven
सः विद्धः विक्षरन् रक्तम्saḥ viddhaḥ vikṣaran raktamhe, pierced, shedding blood; wounded, spilling blood
शत्रुसंवारणम् महत्śatrusaṃvāraṇam mahatthe great obstacle to enemies; the great restrainer of foes
चिच्छेद चित्रसेनस्यciccheda citrasenasyacut off Chitrasena's; split Chitrasena's
चित्रम् कार्मुकम् आर्जुनिःcitram kārmukam ārjuniḥwondrous bow, the son of Arjuna; splendid bow, Arjuni
भित्त्वा च अस्य तनुत्राणम्bhittvā ca asya tanutrāṇamand having pierced his body-armor; having rent his armor
शरेण उरसि अताडयत्śareṇa urasi atāḍayatstruck him in the chest with an arrow; hit him in the chest
ततः ते तावकाः वीराःtataḥ te tāvakāḥ vīrāḥthen those your heroes; after that your warriors
राजपुत्राः महारथाःrājaputrāḥ mahārathāḥprinces, great chariot-warriors; noble chariot-lords
समेत्य युधि संरब्धाःsametya yudhi saṃrabdhāḥhaving gathered in battle, furious; assembled and enraged
विव्यधुः निशितैः शरैःvivyadhuḥ niśitaiḥ śaraiḥpierced with sharp arrows; struck with pointed shafts
तान् च सर्वान् शरैः तीक्ष्णैःtān ca sarvān śaraiḥ tīkṣṇaiḥand all of them with sharp arrows; all of them with pointed shafts
जघान परमास्त्रवित्jaghāna paramāstravitslew, the knower of the highest astras; struck down, the master of weapons
तस्य दृष्ट्वा तु तत् कर्मtasya dṛṣṭvā tu tat karmahaving seen his deed; having witnessed this feat
परिवव्रुः सुताः तवparivavruḥ sutāḥ tavayour sons surrounded him; your sons encircled him
दहन्तम् समरे सैन्यम्dahantam samare sainyamburning the army in battle; scorching the host
तव कक्षम् यथा उल्बणम्tava kakṣam yathā ulbaṇamyour thicket, like a raging fire; like fire in dry brushwood
अपेतशिशिरे कालेapetaśiśire kālein the season when the cold has gone; in the frost-free time
समिद्धम् इव पावकःsamiddham iva pāvakaḥlike a kindled fire; like a blazing conflagration
अत्यरोचत सौभद्रःatyarocata saubhadraḥSaubhadra shone greatly; Abhimanyu blazed magnificently
तव सैन्यानि शातयन्tava sainyāni śātayandestroying your armies; cutting down your host
तत् तस्य चरितम् दृष्ट्वाtat tasya caritam dṛṣṭvāhaving seen this his conduct; having noticed his feat
पौत्रः तव विशाम् पतेpautraḥ tava viśām pateyour grandson, lord of men; Lakshmana, your grandson
लक्ष्मणः अभ्यपतत् तूर्णम्lakṣmaṇaḥ abhyapatat tūrṇamLakshmana swiftly rushed; he swiftly charged
सात्वतीपुत्रम् आहवेsātvatīputram āhaveat the son of Satvati in battle; at Saubhadra
अभिमन्युः तु संक्रुद्धःabhimanyuḥ tu saṃkruddhaḥAbhimanyu, however, enraged; Abhimanyu in fury
लक्ष्मणम् शुभलक्षणम्lakṣmaṇam śubhalakṣaṇamLakshmana, of auspicious marks; the splendid Lakshmana
विव्याध विशिखैः षड्भिःvivyādha viśikhaiḥ ṣaḍbhiḥpierced with six arrows; struck with six shafts
सारथिम् च त्रिभिः शरैःsārathim ca tribhiḥ śaraiḥand the charioteer with three arrows; the sarathi with three
तथा एव लक्ष्मणः राजन्tathā eva lakṣmaṇaḥ rājanlikewise Lakshmana, O king; and Lakshmana
सौभद्रम् निशितैः शरैःsaubhadram niśitaiḥ śaraiḥSaubhadra with sharp arrows; Abhimanyu with pointed shafts
अविध्यत महाराजavidhyata mahārājapierced, O great king; struck, O maharaja
तत् अद्भुतम् इव अभवत्tat adbhutam iva abhavatthis seemed like a wonder; this appeared astonishing
तस्य अश्वान् चतुरः हत्वाtasya aśvān caturaḥ hatvāhaving slain his four horses; striking down four horses
सारथिम् च महाबलःsārathim ca mahābalaḥand the charioteer, the mighty one; and the sarathi
अभ्यद्रवत सौभद्रःabhyadravata saubhadraḥSaubhadra charged; Abhimanyu rushed
लक्ष्मणम् निशितैः शरैःlakṣmaṇam niśitaiḥ śaraiḥat Lakshmana with sharp arrows; at Lakshmana with shafts
हताश्वे तु रथे तुष्ठन्hatāśve tu rathe tuṣṭhanstanding on the chariot with slain horses; standing on the ratha without horses
लक्ष्मणः परवीरहाlakṣmaṇaḥ paravīrahāLakshmana, slayer of enemy heroes; Lakshmana, slayer of foes
शक्तिम् चिक्षेप संक्रुद्धःśaktim cikṣepa saṃkruddhaḥhurled a spear, enraged; threw a shakti in fury
सौभद्रस्य रथम् प्रतिsaubhadrasya ratham pratiat Saubhadra's chariot; against Abhimanyu's ratha
ताम् आपतन्तीम् सहसाtām āpatantīm sahasāit, suddenly rushing; that, swiftly flying
घोररूपाम् दुरासदाम्ghorarūpām durāsadāmof terrible form, hard to withstand; dreadful and dangerous
अभिमन्युः शरैः तीक्ष्णैःabhimanyuḥ śaraiḥ tīkṣṇaiḥAbhimanyu with sharp arrows; Abhimanyu with pointed shafts
चिच्छेद भुजगोपमाम्ciccheda bhujagopamāmcut off the serpent-like; severed the one resembling a snake
ततः स्वरथम् आरोप्यtataḥ svaratham āropyathen having placed on his own chariot; having lifted onto his own ratha
लक्ष्मणम् गौतमः तदाlakṣmaṇam gautamaḥ tadāLakshmana, Gautama then; Kripa then to Lakshmana
अपोवाह रथेन आजौapovāha rathena ājaucarried him away by chariot in battle; drove him out of the fight
सर्वसैन्यस्य पश्यतःsarvasainyasya paśyataḥas the whole army watched; while the entire host looked on
Translation

Saubhadra, slayer of enemy heroes, struck Chitrasena, tiger among men, with ten arrows, Purumitra with seven, and Satyavrata with seventy. Equal to Shakra in battle, the hero seemed to dance upon the field, and brought us grief. Chitrasena struck him back with ten arrows, Satyavrata with nine, and Purumitra with seven. Wounded and streaming with blood, the great restrainer of foes, the son of Arjuna, cut Chitrasena's splendid bow; piercing his armor, he struck him in the chest with an arrow. Then your heroes, the princely great chariot-warriors, gathered in battle and furiously struck him with sharp arrows; but the master of the highest astras struck them all with sharp arrows. Seeing this feat of his, your sons surrounded him as he burned your army in battle, like a blazing fire consuming dry brushwood in the season when the cold has gone. Saubhadra shone brightly, destroying your armies. Seeing this deed of his, your grandson Lakshmana, O lord of men, swiftly rushed into battle against the son of Satvati. Enraged, Abhimanyu struck the splendid Lakshmana with six arrows, and his charioteer with three. Likewise Lakshmana, O king, struck Saubhadra with sharp arrows; it seemed a wonder, O great king. The mighty Saubhadra, having slain his four horses and his charioteer, charged at Lakshmana with sharp arrows. Standing on his chariot bereft of horses, Lakshmana, slayer of enemy heroes, hurled a spear in fury at Saubhadra's chariot. Abhimanyu, with sharp arrows, cut down this spear, suddenly rushing, terrible in form, hard to withstand, like a serpent. Then Gautama lifted Lakshmana onto his own chariot and carried him away from the battle, as the whole army looked on.'

Version

a24e013618c9 · published Jul 17, 2026, 9:35:52 PM UTC

Available inRUEN

Page between verses with