Mahabharata
Bhagavad-yāna (132) (The Embassy of Krishna to the Kurus, Chapters 71-137)5.132.11-15
4884 / 15823
Mahabharata · 5.132.11-15
Devanāgarī

समृद्धिर् असमृद्धिर् वा पूर्वेषां मम संजय ॥
एवं विद्वान् युद्धमना भव मा प्रत्युपाहर ॥
नातः पापीयसीं कां चिद् अवस्थां शम्बरो ऽब्रवीत् ॥
यत्र नैवाद्य न प्रातर् भोजनं प्रतिदृश्यते ॥
पतिपुत्रवधाद् एतत् परमं दुःखम् अब्रवीत् ॥
दारिद्र्यम् इति यत् प्रोक्तं पर्यायमरणं हि तत् ॥
अहं महाकुले जाता ह्रदाद् ध्रदम् इवागता ॥
ईश्वरी सर्वकल्याणैर् भर्त्रा परमपूजिता ॥
महार्हमाल्याभरणां सुमृष्टाम्बरवाससम् ॥
पुरा दृष्ट्वा सुहृद्वर्गो माम् अपश्यत् सुदुर्गताम् ॥

Transliteration (IAST)

samṛddhir asamṛddhir vā pūrveṣāṃ mama saṃjaya ||
evaṃ vidvān yuddhamanā bhava mā pratyupāhara ||
nātaḥ pāpīyasīṃ kāṃ cid avasthāṃ śambaro 'bravīt ||
yatra naivādya na prātar bhojanaṃ pratidṛśyate ||
patiputravadhād etat paramaṃ duḥkham abravīt ||
dāridryam iti yat proktaṃ paryāyamaraṇaṃ hi tat ||
ahaṃ mahākule jātā hradād dhradam ivāgatā ||
īśvarī sarvakalyāṇair bhartrā paramapūjitā ||
mahārhamālyābharaṇāṃ sumṛṣṭāmbaravāsasam ||
purā dṛṣṭvā suhṛdvargo mām apaśyat sudurgatām ||

Word-by-word
SanskritIASTMeaning
समृद्धिर्samṛddhirsuccess; prosperity
असमृद्धिर्asamṛddhirfailure; poverty
वाor; or else
पूर्वेषांpūrveṣāṃof the ancients; of former times
ममmamato me; mine
संजयsaṃjayaSanjaya; O Sanjaya; son of Gavalgana
एवंevaṃthus; in this way
विद्वान्vidvānknowing; wise
युद्धमनाyuddhamanāwith your mind set on battle; ready for war
भवbhavabe; become
माnot; let not
प्रत्युपाहरpratyupāhararetreat; turn back
नातःnātaḥthere is none from this; there exists none worse
पापीयसींpāpīyasīṃa worse; the worst
कांkāṃwhat; precisely what
चिद्cidindeed; in any
अवस्थांavasthāṃcondition; state
शम्बरोśambaroShambara; the sage Shambara
ऽब्रवीत्'bravītsaid; spoke
यत्रyatrawhere; there, where
नैवाद्यnaivādyaneither today; precisely not now
nanot; no
प्रातर्prātarin the morning; tomorrow morning
भोजनंbhojanaṃfood; food
प्रतिदृश्यतेpratidṛśyateis seen; is found
पतिपुत्रवधाद्patiputravadhādthan the killing of husband and son; than the death of husband and son
एतत्etatthis; such
परमंparamaṃsupreme; excellent
दुःखम्duḥkhamsuffering; grief
अब्रवीत्abravītsaid; spoke
दारिद्र्यम्dāridryampoverty; destitution
इतिitithus; so it is said
यत्yatthat; which
प्रोक्तंproktaṃsaid; uttered
पर्यायमरणंparyāyamaraṇaṃa repeated death; death by turns
हिhifor; since
तत्tatthat; this
अहंahaṃI; I myself
महाकुलेmahākuleinto a great family; into a noble family
जाताjātāwere born; came into being
ह्रदाद्hradādfrom a lake; from a pool
ध्रदम्dhradaminto a lake; to a pool
इवागताivāgatāas though having come; as though having passed over
ईश्वरीīśvarīa mistress; a lady
सर्वकल्याणैर्sarvakalyāṇairwith every blessing; with every happiness
भर्त्राbhartrāby my husband; by my spouse
परमपूजिताparamapūjitāmost highly honored; especially esteemed
महार्हमाल्याभरणांmahārhamālyābharaṇāṃwith precious garlands and ornaments; adorned with costly wreaths
सुमृष्टाम्बरवाससम्sumṛṣṭāmbaravāsasamin clean, exquisite garments; wearing beautiful clothes
पुराpurāformerly; earlier
दृष्ट्वाdṛṣṭvāhaving seen; having noticed
सुहृद्वर्गोsuhṛdvargothe circle of friends; the community of kin
माम्māmto me; me
अपश्यत्apaśyatsaw; beheld; looked upon
सुदुर्गताम्sudurgatāmin utter misfortune; grievously fallen
Translation

‘Whether prosperity or poverty was our ancestors’ lot, O Sanjaya — know this, and set your mind on war; do not retreat. Shambara said that there is no condition worse than one in which neither today nor tomorrow morning is food to be seen. He said that poverty is worse than the death of a husband or son: what is called poverty is a death repeated again and again. I was born into a great family, as though passing from one lake into another; I was a mistress endowed with every blessing, deeply honored by my husband. Once my circle of friends saw me adorned with precious garlands and ornaments, in clean and beautiful garments; now let them not see me fallen into utter misfortune.’

Version

b67cee2966b3 · published Jul 17, 2026, 5:59:56 AM UTC

Available inRUEN

Page between verses with