विरजा धारणश् चैव सुबाहुर् मुखरो जयः ॥
बधिरान्धौ विकुण्डश् च विरसः सुरसस् तथा ॥
एते चान्ये च बहवः कश्यपस्यात्मजाः स्मृताः ॥
मातले पश्य यद्य् अत्र कश् चित् ते रोचते वरः ॥
कण्व उवाच
मातलिस् त्व् एकम् अव्यग्रः सततं संनिरीक्ष्य वै ॥
पप्रच्छ नारदं तत्र प्रीतिमान् इव चाभवत् ॥
स्थितो य एष पुरतः कौरव्यस्यार्यकस्य च ॥
द्युतिमान् दर्शनीयश् च कस्यैष कुलनन्दनः ॥
कः पिता जननी चास्य कतमस्यैष भोगिनः ॥
वंशस्य कस्यैष महान् केतुभूत इव स्थितः ॥
virajā dhāraṇaś caiva subāhur mukharo jayaḥ ||
badhirāndhau vikuṇḍaś ca virasaḥ surasas tathā ||
ete cānye ca bahavaḥ kaśyapasyātmajāḥ smṛtāḥ ||
mātale paśya yady atra kaś cit te rocate varaḥ ||
kaṇva uvāca
mātalis tv ekam avyagraḥ satataṃ saṃnirīkṣya vai ||
papraccha nāradaṃ tatra prītimān iva cābhavat ||
sthito ya eṣa purataḥ kauravyasyāryakasya ca ||
dyutimān darśanīyaś ca kasyaiṣa kulanandanaḥ ||
kaḥ pitā jananī cāsya katamasyaiṣa bhoginaḥ ||
vaṃśasya kasyaiṣa mahān ketubhūta iva sthitaḥ ||
All of them worship Viṣṇu, and Viṣṇu is their protector. Viṣṇu ever dwells within their hearts, and Viṣṇu is their great refuge. Here are their names: Suvarṇacūḍa, Nāgasin Daruṇa, Caṇḍatuṇḍaka, Anala, Vaiśālākṣa, Kuṇḍalin, Paṅkajit, Vajraviṣkambha, Vainateya, Vāmana, Vātavega, Diśākṣu, Nimiṣa, Animiṣa, Trirava, Saptarava, Vālmīki, Dīpaka, Daityadvīpa, Saridvīpa, Sarasa, Padmaketana, Sumukha, Citraketu, Citravara, Anaga, Meṣāhṛt, Kumuda, Dakṣa, Sarpanta, Somabhojana, Gurubhara, Kapota, Sūryanetra, Cirantaka, Viṣṇudharman, Kumāra, Parivarha, Hari, Suśvara, Madhuparka, Hemavarṇa, Malaya, Mātariśvan, Niśākara, and Divākara.
2b7b8e50ddac · publicado 17 jul 2026, 5:30:29 UTC
Disponible enRUENPasa de verso en verso con
This passage carries forward the central theme of the Udyoga-parva: the effort toward peace unfolds even as war draws inevitably near. Dharma reveals itself here through speech, through the choice of an embassy, through fidelity to one's word, and through the responsibility of kings for the consequences of their decisions.