Mahābhārata
Bhīṣma-parva, adhyāya 92 (Bhīṣma-parva, Chapter 92)6.92.42-58
5798 / 15823
Mahābhārata · 6.92.42-58
Devanāgarī

धृष्टद्युम्नमुखास् त्व् अन्ये तव सैन्यम् अयोधयन् ॥
तथैव तावकाः सर्वे पाण्डुसैन्यम् अयोधयन् ॥
तत्राक्रन्दो महान् आसीत् तव तेषां च भारत ॥
निघ्नतां भृशम् अन्योन्यं कुर्वतां कर्म दुष्करम् ॥
अन्योन्यं हि रणे शूराः केशेष्व् आक्षिप्य मारिष ॥
नखैर् दन्तैर् अयुध्यन्त मुष्टिभिर् जानुभिस् तथा ॥
बाहुभिश् च तलैश् चैव निस्त्रिंशैश् च सुसंशितैः ॥
विवरं प्राप्य चान्योन्यम् अनयन् यमसादनम् ॥
न्यहनच् च पिता पुत्रं पुत्रश् च पितरं रणे ॥
व्याकुलीकृतसंकल्पा युयुधुस् तत्र मानवाः ॥
रणे चारूणि चापानि हेमपृष्ठानि भारत ॥
हतानाम् अपविद्धानि कलापाश् च महाधनाः ॥
जातरूपमयैः पुङ्खै राजतैश् च शिताः शराः ॥
तैलधौता व्यराजन्त निर्मुक्तभुजगोपमाः ॥
हस्तिदन्तत्सरून् खड्गाञ् जातरूपपरिष्कृतान् ॥
चर्माणि चापविद्धानि रुक्मपृष्ठानि धन्विनाम् ॥
सुवर्णविकृतप्रासान् पट्टिशान् हेमभूषितान् ॥
जातरूपमयाश् चर्ष्टीः शक्त्यश् च कनकोज्ज्वलाः ॥
अपकृत्ताश् च पतिता मुसलानि गुरूणि च ॥
परिघान् पट्टिशांश् चैव भिण्डिपालांश् च मारिष ॥
पतितांस् तोमरांश् चापि चित्रा हेमपरिष्कृताः ॥
कुथाश् च बहुधाकाराश् चामरव्यजनानि च ॥
नानाविधानि शस्त्राणि विसृज्य पतिता नराः ॥
जीवन्त इव दृश्यन्ते गतसत्त्वा महारथाः ॥
गदाविमथितैर् गात्रैर् मुसलैर् भिन्नमस्तकाः ॥
गजवाजिरथक्षुण्णाः शेरते स्म नराः क्षितौ ॥
तथैवाश्वनृनागानां शरीरैर् आबभौ तदा ॥
संछन्ना वसुधा राजन् पर्वतैर् इव सर्वतः ॥
समरे पतितैश् चैव शक्त्यृष्टिशरतोमरैः ॥
निस्त्रिंशैः पट्टिशैः प्रासैर् अयस्कुन्तैः परश्वधैः ॥
परिघैर् भिण्डिपालैश् च शतघ्नीभिस् तथैव च ॥
शरीरैः शस्त्रभिन्नैश् च समास्तीर्यत मेदिनी ॥
निःशब्दैर् अल्पशब्दैश् च शोणितौघपरिप्लुतैः ॥
गतासुभिर् अमित्रघ्न विबभौ संवृता मही ॥

Transliteración (IAST)

dhṛṣṭadyumnamukhās tv anye tava sainyam ayodhayan ||
tathaiva tāvakāḥ sarve pāṇḍusainyam ayodhayan ||
tatrākrando mahān āsīt tava teṣāṃ ca bhārata ||
nighnatāṃ bhṛśam anyonyaṃ kurvatāṃ karma duṣkaram ||
anyonyaṃ hi raṇe śūrāḥ keśeṣv ākṣipya māriṣa ||
nakhair dantair ayudhyanta muṣṭibhir jānubhis tathā ||
bāhubhiś ca talaiś caiva nistriṃśaiś ca susaṃśitaiḥ ||
vivaraṃ prāpya cānyonyam anayan yamasādanam ||
nyahanac ca pitā putraṃ putraś ca pitaraṃ raṇe ||
vyākulīkṛtasaṃkalpā yuyudhus tatra mānavāḥ ||
raṇe cārūṇi cāpāni hemapṛṣṭhāni bhārata ||
hatānām apaviddhāni kalāpāś ca mahādhanāḥ ||
jātarūpamayaiḥ puṅkhai rājataiś ca śitāḥ śarāḥ ||
tailadhautā vyarājanta nirmuktabhujagopamāḥ ||
hastidantatsarūn khaḍgāñ jātarūpapariṣkṛtān ||
carmāṇi cāpaviddhāni rukmapṛṣṭhāni dhanvinām ||
suvarṇavikṛtaprāsān paṭṭiśān hemabhūṣitān ||
jātarūpamayāś carṣṭīḥ śaktyaś ca kanakojjvalāḥ ||
apakṛttāś ca patitā musalāni gurūṇi ca ||
parighān paṭṭiśāṃś caiva bhiṇḍipālāṃś ca māriṣa ||
patitāṃs tomarāṃś cāpi citrā hemapariṣkṛtāḥ ||
kuthāś ca bahudhākārāś cāmaravyajanāni ca ||
nānāvidhāni śastrāṇi visṛjya patitā narāḥ ||
jīvanta iva dṛśyante gatasattvā mahārathāḥ ||
gadāvimathitair gātrair musalair bhinnamastakāḥ ||
gajavājirathakṣuṇṇāḥ śerate sma narāḥ kṣitau ||
tathaivāśvanṛnāgānāṃ śarīrair ābabhau tadā ||
saṃchannā vasudhā rājan parvatair iva sarvataḥ ||
samare patitaiś caiva śaktyṛṣṭiśaratomaraiḥ ||
nistriṃśaiḥ paṭṭiśaiḥ prāsair ayaskuntaiḥ paraśvadhaiḥ ||
parighair bhiṇḍipālaiś ca śataghnībhis tathaiva ca ||
śarīraiḥ śastrabhinnaiś ca samāstīryata medinī ||
niḥśabdair alpaśabdaiś ca śoṇitaughapariplutaiḥ ||
gatāsubhir amitraghna vibabhau saṃvṛtā mahī ||

Palabra por palabra
SánscritoIASTSignificado
धृष्टद्युम्नमुखाः तु अन्येdhṛṣṭadyumnamukhāḥ tu anyeothers with Dhrishtadyumna at the head; others led by Dhrishtadyumna
तव सैन्यम् अयोधयन्tava sainyam ayodhayanfought with your army; battled with your army
तथा एव तावकाः सर्वेtathā eva tāvakāḥ sarvelikewise all yours; just so all your men
पाण्डुसैन्यम् अयोधयन्pāṇḍusainyam ayodhayanfought with the army of Panda's sons; battled with the army of the Pandavas
तत्र आक्रन्दः महान् आसीत्tatra ākrandaḥ mahān āsītthere was a great outcry; there arose a loud cry
तव तेषाम् च भारतtava teṣām ca bhārataof yours and theirs, O Bharata; among your men and theirs
निघ्नताम् भृशम् अन्योन्यम्nighnatām bhṛśam anyonyamfiercely killing each other; cruelly striking one another
कुर्वताम् कर्म दुष्करम्kurvatām karma duṣkaramperforming a difficult task; doing the impossible
अन्योन्यं हि रणे शूराःanyonyaṃ hi raṇe śūrāḥone another indeed in battle, heroes; warriors on the field, mutually
केशेषु आक्षिप्य मारिषkeśeṣu ākṣipya māriṣaseizing by the hair, venerable one; dragging by the hair
नखैः दन्तैः अयुध्यन्तnakhaiḥ dantaiḥ ayudhyantafought with nails and teeth; battled with claws and teeth
मुष्टिभिः जानुभिः तथाmuṣṭibhiḥ jānubhiḥ tathāwith fists and knees also; and also with fists and knees
बाहुभिः च तलैः च एवbāhubhiḥ ca talaiḥ ca evaand with arms and open palms; and with hands with open palms
निस्त्रिंशैः च सुसंशितैःnistriṃśaiḥ ca susaṃśitaiḥand with well-honed swords; and with sharp blades
विवरम् प्राप्य च अन्योन्यम्vivaram prāpya ca anyonyamfinding an opening in one another; seizing a gap
अनयन् यमसादनम्anayan yamasādanamled to the abode of Yama; sent to death
न्यहनत् च पिता पुत्रम्nyahanat ca pitā putramand father killed son; the father struck down the son
पुत्रः च पितरम् रणेputraḥ ca pitaram raṇeand son father in battle; the son the father on the field
व्याकुलीकृतसंकल्पाःvyākulīkṛtasaṃkalpāḥwith darkened intentions; with disturbed minds
युयुधुः तत्र मानवाःyuyudhuḥ tatra mānavāḥmen fought there; people battled there
रणे चारूणि चापानिraṇe cārūṇi cāpāniin battle beautiful bows; beautiful bows on the field
हेमपृष्ठानि भारतhemapṛṣṭhāni bhāratawith golden backs, O Bharata; gold-plated
हतानाम् अपविद्धानिhatānām apaviddhānicast off by the slain; dropped by the fallen
कलापाः च महाधनाःkalāpāḥ ca mahādhanāḥand costly quivers; and valuable arrow-cases
जातरूपमयैः पुङ्खैःjātarūpamayaiḥ puṅkhaiḥwith golden feathers; with golden tips
राजतैः च शिताः शराःrājataiḥ ca śitāḥ śarāḥand silver ones, sharp arrows; silvery sharp arrows
तैलधौताः व्यराजन्तtailadhautāḥ vyarājantapolished with oil, they shone; rubbed with oil, they gleamed
निर्मुक्तभुजगोपमाःnirmuktabhujagopamāḥlike sloughed-off snakes; like emerged serpents
हस्तिदन्तत्सरून् खड्गान्hastidantatsarūn khaḍgānswords with hilts of ivory; blades with ivory
जातरूपपरिष्कृतान्jātarūpapariṣkṛtānadorned with gold; decorated with gold
चर्माणि च अपविद्धानिcarmāṇi ca apaviddhāniand cast-off shields; dropped shields
रुक्मपृष्ठानि धन्विनाम्rukmapṛṣṭhāni dhanvināmwith golden backs, of the archers; gold-plated shields of the bowmen
सुवर्णविकृतप्रासान्suvarṇavikṛtaprāsānjavelins adorned with gold; spears with golden trim
पट्टिशान् हेमभूषितान्paṭṭiśān hemabhūṣitānpattishas adorned with gold; axes with gold
जातरूपमयाः च ऋष्टीःjātarūpamayāḥ ca ṛṣṭīḥand rishtis of gold; golden pikes
शक्त्यः च कनकोज्ज्वलाःśaktyaḥ ca kanakojjvalāḥand shaktis shining with gold; spears gleaming with gold
अपकृत्ताः च पतिताःapakṛttāḥ ca patitāḥsevered and fallen; cut down and fallen
मुसलानि गुरूणि चmusalāni gurūṇi caand heavy clubs; heavy musalas
परिघान् पट्टिशान् च एवparighān paṭṭiśān ca evaparighas and pattishas also; iron cudgels and axes
भिण्डिपालान् च मारिषbhiṇḍipālān ca māriṣaand bhindipalas, venerable one; throwing-pikes
पतितान् तोमरान् च अपिpatitān tomarān ca apiand fallen tomaras; fallen javelins
चित्राः हेमपरिष्कृताःcitrāḥ hemapariṣkṛtāḥcolorful, adorned with gold; bright, with golden trim
कुथाः च बहुधाकाराःkuthāḥ ca bahudhākārāḥand saddle-cloths of various shapes; assorted rugs
चामरव्यजनानि चcāmaravyajanāni caand yak-tail fans; fans made of tails
नानाविधानि शस्त्राणिnānāvidhāni śastrāṇivarious weapons; diverse implements
विसृज्य पतिताः नराःvisṛjya patitāḥ narāḥhaving cast away, the fallen men; men, fallen after casting away
जीवन्तः इव दृश्यन्तेjīvantaḥ iva dṛśyanteseem as if alive; appear as though living
गतसत्त्वाः महारथाःgatasattvāḥ mahārathāḥthe lifeless great chariot-warriors; the great warriors without breath
गदाविमथितैः गात्रैःgadāvimathitaiḥ gātraiḥwith limbs crushed by maces; with bodies broken by maces
मुसलैः भिन्नमस्तकाःmusalaiḥ bhinnamastakāḥwith heads shattered by clubs; with heads split by musalas
गजवाजिरथक्षुण्णाःgajavājirathakṣuṇṇāḥcrushed by elephants, horses, chariots; trampled by elephants, horses, chariots
शेरते स्म नराः क्षितौśerate sma narāḥ kṣitaumen lay on the ground; men rested on the earth
तथा एव अश्व नृ नागानाम्tathā eva aśva nṛ nāgānāmlikewise of horses, men, elephants; also of horses-men-elephants
शरीरैः आबभौ तदाśarīraiḥ ābabhau tadāwith bodies it gleamed then; it was covered with bodies
संछन्ना वसुधा राजन्saṃchannā vasudhā rājanthe covered earth, O king; the covered ground
पर्वतैः इव सर्वतःparvataiḥ iva sarvataḥas if with mountains on all sides; as though everywhere with mountains
समरे पतितैः च एवsamare patitaiḥ ca evafallen in battle also; fallen on the field
शक्त्यृष्टिशरतोमरैःśaktyṛṣṭiśaratomaraiḥwith shaktis, rishtis, arrows, tomaras; with spears, pikes, arrows, javelins
निस्त्रिंशैः पट्टिशैः प्रासैःnistriṃśaiḥ paṭṭiśaiḥ prāsaiḥwith swords, pattishas, javelins; with blades, axes, spears
अयस्कुन्तैः परश्वधैःayaskuntaiḥ paraśvadhaiḥwith iron kuntas, axes; with iron spears and axes
परिघैः भिण्डिपालैः चparighaiḥ bhiṇḍipālaiḥ cawith parighas and bhindipalas; with clubs and throwing-pikes
शतघ्नीभिः तथा एव चśataghnībhiḥ tathā eva caand also shataghnis; and deadly spiked weapons
शरीरैः शस्त्रभिन्नैः चśarīraiḥ śastrabhinnaiḥ caand with bodies pierced by weapons; with bodies cut by weapons
समास्तीर्यत मेदिनीsamāstīryata medinīthe earth was strewn; the ground became covered
निःशब्दैः अल्पशब्दैः चniḥśabdaiḥ alpaśabdaiḥ cawith silent ones and faintly sounding ones; with the silent and the barely groaning
शोणितौघपरिप्लुतैःśoṇitaughapariplutaiḥdrenched in streams of blood; drowning in blood
गतासुभिः अमित्रघ्नgatāsubhiḥ amitraghnawith lifeless ones, O destroyer of foes; with those bereft of life
विबभौ संवृता महीvibabhau saṃvṛtā mahīthe covered earth gleamed; the earth appeared covered
Traducción

Other warriors led by Dhrishtadyumna fought with your army, and likewise all your men fought with the army of Panda's sons. There, O Bharata, a great uproar arose among your men and theirs, as they struck each other fiercely and performed a fearsome task. Heroes in battle seized one another by the hair, venerable one, and fought with nails, teeth, fists, knees, arms, open palms, and well-honed swords; finding an opening in one another, they sent each other to the abode of Yama. Father slew son, and son slew father in battle; with minds thrown into confusion, men fought there. On the field lay beautiful gold-backed bows, O Bharata, cast off by the slain, and costly quivers; sharp arrows with golden and silver feathers, polished with oil, gleamed like sloughed-off snakeskins. There were swords with hilts of ivory adorned with gold, and cast-off shields of archers with golden backs; javelins ornamented with gold, pattishas adorned with gold, golden rishtis and shaktis blazing with gold; severed and fallen heavy clubs, iron staves (parighas), pattishas, bhindipalas, venerable one, and fallen, colorful tomaras adorned with gold; various saddle-cloths and yak-tail fans. The great chariot-warriors, though they had cast away their many kinds of weapons and fallen, though already lifeless, still seemed alive. Men lay on the ground with limbs crushed by maces, heads shattered by clubs, and bodies trampled by elephants, horses, and chariots. Likewise the earth, covered with the bodies of horses, men, and elephants, gleamed, O king, as though covered on all sides with mountains. In the battle, the earth was strewn with fallen shaktis, rishtis, arrows, tomaras, swords, pattishas, javelins, iron spears, axes, parighas, bhindipalas, shataghnis, and bodies pierced by weapons. Covered with lifeless bodies drenched in streams of blood, silent or barely groaning, the earth gleamed, O destroyer of foes.

Versión

e5c2725e5c59 · publicado 17 jul 2026, 21:47:11 UTC

Disponible enRUEN

Pasa de verso en verso con