Mahābhārata
Bhīṣma-parva, adhyāya 1096.109.18-33
5896 / 15823
Mahābhārata · 6.109.18-33
Devanāgarī

नातीव ममृषे शल्यो भीमसेनस्य विक्रमम् ॥
स संधाय शरांस् तीक्ष्णान् कर्मारपरिमार्जितान् ॥
भीमं विव्याध सप्तत्या तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रवीत् ॥
कृपश् च कृतवर्मा च भगदत्तश् च मारिष ॥
विन्दानुविन्दाव् आवन्त्यौ चित्रसेनश् च संयुगे ॥
दुर्मर्षणो विकर्णश् च सिन्धुराजश् च वीर्यवान् ॥
भीमं ते विव्यधुस् तूर्णं शल्यहेतोर् अरिंदमाः ॥
स तु तान् प्रतिविव्याध पञ्चभिः पञ्चभिः शरैः ॥
शल्यं विव्याध सप्तत्या पुनश् च दशभिः शरैः ॥
तं शल्यो नवभिर् विद्ध्वा पुनर् विव्याध पञ्चभिः ॥
सारथिं चास्य भल्लेन गाढं विव्याध मर्मणि ॥
विशोकं वीक्ष्य निर्भिन्नं भीमसेनः प्रतापवान् ॥
मद्रराजं त्रिभिर् बाणैर् बाह्वोर् उरसि चार्पयत् ॥
तथेतरान् महेष्वासांस् त्रिभिस् त्रिभिर् अजिह्मगैः ॥
ताडयाम् आस समरे सिंहवच् च ननाद च ॥
ते हि यत्ता महेष्वासाः पाण्डवं युद्धदुर्मदम् ॥
त्रिभिस् त्रिभिर् अकुण्ठाग्रैर् भृशं मर्मस्व् अताडयन् ॥
सो ऽतिविद्धो महेष्वासो भीमसेनो न विव्यथे ॥
पर्वतो वारिधाराभिर् वर्षमाणैर् इवाम्बुदैः ॥
शल्यं च नवभिर् बाणैर् भृशं विद्ध्वा महायशाः ॥
प्राग्ज्योतिषं शतेनाजौ राजन् विव्याध वै दृढम् ॥
ततस् तु सशरं चापं सात्वतस्य महात्मनः ॥
क्षुरप्रेण सुतीक्ष्णेन चिच्छेद कृतहस्तवत् ॥
अथान्यद् धनुर् आदाय कृतवर्मा वृकोदरम् ॥
आजघान भ्रुवोर् मध्ये नाराचेन परंतप ॥
भीमस् तु समरे विद्ध्वा शल्यं नवभिर् आयसैः ॥
भगदत्तं त्रिभिश् चैव कृतवर्माणम् अष्टभिः ॥
द्वाभ्यां द्वाभ्यां च विव्याध गौतमप्रभृतीन् रथान् ॥
ते तु तं समरे राजन् विव्यधुर् निशितैः शरैः ॥
स तथा पीड्यमानो ऽपि सर्वतस् तैर् महारथैः ॥
मत्वा तृणेन तांस् तुल्यान् विचचार गतव्यथः ॥
ते चापि रथिनां श्रेष्ठा भीमाय निशिताञ् शरान् ॥
प्रेषयाम् आसुर् अव्यग्राः शतशो ऽथ सहस्रशः ॥

Transliteración (IAST)

nātīva mamṛṣe śalyo bhīmasenasya vikramam ||
sa saṃdhāya śarāṃs tīkṣṇān karmāraparimārjitān ||
bhīmaṃ vivyādha saptatyā tiṣṭha tiṣṭheti cābravīt ||
kṛpaś ca kṛtavarmā ca bhagadattaś ca māriṣa ||
vindānuvindāv āvantyau citrasenaś ca saṃyuge ||
durmarṣaṇo vikarṇaś ca sindhurājaś ca vīryavān ||
bhīmaṃ te vivyadhus tūrṇaṃ śalyahetor ariṃdamāḥ ||
sa tu tān prativivyādha pañcabhiḥ pañcabhiḥ śaraiḥ ||
śalyaṃ vivyādha saptatyā punaś ca daśabhiḥ śaraiḥ ||
taṃ śalyo navabhir viddhvā punar vivyādha pañcabhiḥ ||
sārathiṃ cāsya bhallena gāḍhaṃ vivyādha marmaṇi ||
viśokaṃ vīkṣya nirbhinnaṃ bhīmasenaḥ pratāpavān ||
madrarājaṃ tribhir bāṇair bāhvor urasi cārpayat ||
tathetarān maheṣvāsāṃs tribhis tribhir ajihmagaiḥ ||
tāḍayām āsa samare siṃhavac ca nanāda ca ||
te hi yattā maheṣvāsāḥ pāṇḍavaṃ yuddhadurmadam ||
tribhis tribhir akuṇṭhāgrair bhṛśaṃ marmasv atāḍayan ||
so 'tividdho maheṣvāso bhīmaseno na vivyathe ||
parvato vāridhārābhir varṣamāṇair ivāmbudaiḥ ||
śalyaṃ ca navabhir bāṇair bhṛśaṃ viddhvā mahāyaśāḥ ||
prāgjyotiṣaṃ śatenājau rājan vivyādha vai dṛḍham ||
tatas tu saśaraṃ cāpaṃ sātvatasya mahātmanaḥ ||
kṣurapreṇa sutīkṣṇena ciccheda kṛtahastavat ||
athānyad dhanur ādāya kṛtavarmā vṛkodaram ||
ājaghāna bhruvor madhye nārācena paraṃtapa ||
bhīmas tu samare viddhvā śalyaṃ navabhir āyasaiḥ ||
bhagadattaṃ tribhiś caiva kṛtavarmāṇam aṣṭabhiḥ ||
dvābhyāṃ dvābhyāṃ ca vivyādha gautamaprabhṛtīn rathān ||
te tu taṃ samare rājan vivyadhur niśitaiḥ śaraiḥ ||
sa tathā pīḍyamāno 'pi sarvatas tair mahārathaiḥ ||
matvā tṛṇena tāṃs tulyān vicacāra gatavyathaḥ ||
te cāpi rathināṃ śreṣṭhā bhīmāya niśitāñ śarān ||
preṣayām āsur avyagrāḥ śataśo 'tha sahasraśaḥ ||

Palabra por palabra
SánscritoIASTSignificado
न अतीव ममृषे शल्यःna atīva mamṛṣe śalyaḥShalya could not bear it well; Shalya did not endure
भीमसेनस्य विक्रमम्bhīmasenasya vikramamBhimasena's valor; Bhima's feat
सः संधाय शरान् तीक्ष्णान्saḥ saṃdhāya śarān tīkṣṇānhe, having fitted sharp arrows; having set honed arrows
कर्मारपरिमार्जितान्karmāraparimārjitānpolished by the smith; honed by the smith
भीमम् विव्याध सप्तत्याbhīmam vivyādha saptatyāpierced Bhima with seventy; wounded Bhima with 70
तिष्ठ तिष्ठ इति च अब्रवीत्tiṣṭha tiṣṭha iti ca abravītsaid, 'Stand, stand!'; shouted 'Halt!'
कृपः च कृतवर्मा चkṛpaḥ ca kṛtavarmā caand Kripa, and Kritavarman; Kripa with Kritavarman
भगदत्तः च मारिषbhagadattaḥ ca māriṣaand Bhagadatta, honored one; and Bhagadatta too
विन्दानुविन्दौ आवन्त्यौvindānuvindau āvantyauVinda and Anuvinda of Avanti; the two men of Avanti
चित्रसेनः च संयुगेcitrasenaḥ ca saṃyugeand Chitrasena in the fight; Chitrasena in battle
दुर्मर्षणः विकर्णः चdurmarṣaṇaḥ vikarṇaḥ caDurmarshana and Vikarna; Durmarshana with Vikarna
सिन्धुराजः च वीर्यवान्sindhurājaḥ ca vīryavānand the valiant king of Sindhu; mighty Jayadratha
भीमम् ते विव्यधुः तूर्णम्bhīmam te vivyadhuḥ tūrṇamquickly pierced Bhima; swiftly wounded Bhima
शल्यहेतोः अरिंदमाःśalyahetoḥ ariṃdamāḥthese tamers of foes, for Shalya's sake; for Shalya's sake
सः तु तान् प्रतिविव्याधsaḥ tu tān prativivyādhabut he pierced them back in return; Bhima wounded them in return
पञ्चभिः पञ्चभिः शरैःpañcabhiḥ pañcabhiḥ śaraiḥfive arrows each; with five arrows each
शल्यम् विव्याध सप्तत्याśalyam vivyādha saptatyāpierced Shalya with seventy; wounded Shalya with 70
पुनः च दशभिः शरैःpunaḥ ca daśabhiḥ śaraiḥand again with ten arrows; with 10 more arrows
तम् शल्यः नवभिः विद्ध्वाtam śalyaḥ navabhiḥ viddhvāShalya, having pierced him with nine; Shalya wounded him with 9
पुनर् विव्याध पञ्चभिःpunar vivyādha pañcabhiḥpierced him again with five; wounded him again with 5
सारथिम् च अस्य भल्लेनsārathim ca asya bhallenaand his charioteer with a bhalla; and the charioteer with a broad-headed arrow
गाढम् विव्याध मर्मणिgāḍham vivyādha marmaṇipierced deeply in a vital spot; wounded deeply in a vital point
विशोकम् वीक्ष्य निर्भिन्नम्viśokam vīkṣya nirbhinnamseeing Vishoka pierced; seeing the charioteer wounded
भीमसेनः प्रतापवान्bhīmasenaḥ pratāpavānmighty Bhimasena; strong Bhima
मद्रराजम् त्रिभिः बाणैःmadrarājam tribhiḥ bāṇaiḥthe king of Madra with three arrows; Shalya with three arrows
बाह्वोः उरसि च अर्पयत्bāhvoḥ urasi ca arpayatdrove into his arms and chest; struck his arms and chest
तथा इतरान् महेष्वासान्tathā itarān maheṣvāsānand likewise the other great bowmen; the other mighty archers
त्रिभिः त्रिभिः अजिह्मगैःtribhiḥ tribhiḥ ajihmagaiḥwith three straight-flying arrows each; three straight arrows each
ताडयाम् आस समरेtāḍayām āsa samarestruck in battle; struck on the field
सिंहवत् च ननाद चsiṃhavat ca nanāda caand roared like a lion; let out a lion's roar
ते हि यत्ताः महेष्वासाःte hi yattāḥ maheṣvāsāḥthese vigilant great bowmen indeed; these watchful archers
पाण्डवम् युद्धदुर्मदम्pāṇḍavam yuddhadurmadamthe Pandava, unconquerable in battle; battle-fierce Bhima
त्रिभिः त्रिभिः अकुण्ठाग्रैःtribhiḥ tribhiḥ akuṇṭhāgraiḥwith three keen-tipped arrows each; three sharp arrows each
भृशम् मर्मसु अताडयन्bhṛśam marmasu atāḍayanstruck hard at his vital points; struck heavily at his vital spots
सः अतिविद्धः महेष्वासःsaḥ atividdhaḥ maheṣvāsaḥhe, sorely pierced, the great bowman; grievously wounded Bhima
भीमसेनः न विव्यथेbhīmasenaḥ na vivyatheBhimasena did not waver; Bhima did not flinch
पर्वतः वारिधाराभिःparvataḥ vāridhārābhiḥlike a mountain by streams of water; like a mountain by torrents
वर्षमाणैः इव अम्बुदैःvarṣamāṇaiḥ iva ambudaiḥpoured down by rain clouds; from raining clouds
शल्यम् च नवभिः बाणैःśalyam ca navabhiḥ bāṇaiḥand Shalya with nine arrows; Shalya with 9 arrows
भृशम् विद्ध्वा महायशाःbhṛśam viddhvā mahāyaśāḥhaving sorely pierced, the greatly renowned one; having heavily wounded
प्राग्ज्योतिषम् शतेन आजौprāgjyotiṣam śatena ājauthe king of Pragjyotisha with a hundred in battle; Bhagadatta with 100 arrows
राजन् विव्याध वै दृढम्rājan vivyādha vai dṛḍhamO king, pierced him firmly; wounded him hard
ततः तु सशरम् चापम्tataḥ tu saśaram cāpamthen the bow together with its arrow; then the bow with the arrow
सात्वतस्य महात्मनःsātvatasya mahātmanaḥof noble Satvata; of Kritavarman
क्षुरप्रेण सुतीक्ष्णेनkṣurapreṇa sutīkṣṇenawith a very sharp razor-arrow; with a sharp kshurapra
चिच्छेद कृतहस्तवत्ciccheda kṛtahastavatcut it as a skilled hand would; split it with masterly skill
अथ अन्यत् धनुः आदायatha anyat dhanuḥ ādāyathen, taking up another bow; after this, taking a different bow
कृतवर्मा वृकोदरम्kṛtavarmā vṛkodaramKritavarman [struck] Vrikodara; Kritavarman [struck] Bhima
आजघान भ्रुवोः मध्येājaghāna bhruvoḥ madhyestruck between the eyebrows; struck between the brows
नाराचेन परंतपnārācena paraṃtapawith a naracha, scorcher of foes; with a long iron arrow
भीमः तु समरे विद्ध्वाbhīmaḥ tu samare viddhvābut Bhima, having pierced in battle; Bhima, having wounded
शल्यम् नवभिः आयसैःśalyam navabhiḥ āyasaiḥShalya with nine iron arrows; Shalya with 9 steel arrows
भगदत्तम् त्रिभिः च एवbhagadattam tribhiḥ ca evaand Bhagadatta with three; Bhagadatta with 3
कृतवर्माणम् अष्टभिःkṛtavarmāṇam aṣṭabhiḥKritavarman with eight; Kritavarman with 8
द्वाभ्याम् द्वाभ्याम् च विव्याधdvābhyām dvābhyām ca vivyādhapierced each with two; wounded each with two
गौतमप्रभृतीन् रथान्gautamaprabhṛtīn rathānthe chariot-warriors beginning with Gautama; Kripa and the others
ते तु तम् समरे राजन्te tu tam samare rājanbut they, in battle, O king; and they, Bhima
विव्यधुः निशितैः शरैःvivyadhuḥ niśitaiḥ śaraiḥpierced him with sharp arrows; wounded him with honed arrows
सः तथा पीड्यमानः अपिsaḥ tathā pīḍyamānaḥ apihe, though thus hard pressed; though he was harried
सर्वतः तैः महारथैःsarvataḥ taiḥ mahārathaiḥfrom every side by those great chariot-warriors; from all directions by the great warriors
मत्वा तृणेन तान् तुल्यान्matvā tṛṇena tān tulyāndeeming them equal to a blade of grass; reckoning them as mere straw
विचचार गतव्यथःvicacāra gatavyathaḥmoved about untroubled; roamed unshaken
ते च अपि रथिनाम् श्रेष्ठाःte ca api rathinām śreṣṭhāḥand they too, the finest of chariot-warriors; the best of charioteers
भीमाय निशितान् शरान्bhīmāya niśitān śarānsharp arrows at Bhima; honed arrows at Bhima
प्रेषयाम् आसुः अव्यग्राःpreṣayām āsuḥ avyagrāḥsent forth, undisturbed; loosed calmly
शतशः अथ सहस्रशःśataśaḥ atha sahasraśaḥby the hundreds and thousands; hundreds and thousands
Traducción

Shalya could not bear Bhimasena's valor. Having fitted sharp arrows polished by the smith, he pierced Bhima with seventy arrows and cried, 'Stand! Stand!' Then Kripa, Kritavarman, Bhagadatta, Vinda and Anuvinda, Chitrasena, Durmarshana, Vikarna, and the valiant king of Sindhu — these tamers of foes — swiftly pierced Bhima for Shalya's sake. But Bhima pierced each of them back with five arrows, and Shalya with seventy and then ten more. Shalya pierced him with nine arrows and again with five, and struck his charioteer deeply in a vital spot with a bhalla. Seeing Vishoka pierced, mighty Bhimasena drove three arrows into the arms and chest of the king of Madra. Likewise he struck the other great bowmen, each with three straight-flying arrows, and roared like a lion. These vigilant great bowmen then struck the unconquerable Pandava hard at his vital points, each with three keen-tipped arrows. But the great bowman Bhimasena, though sorely pierced, did not waver, like a mountain under streams of water poured down by rain clouds. The greatly renowned Bhima, having sorely pierced Shalya with nine arrows, also pierced the king of Pragjyotisha firmly with a hundred arrows, O king. Then, with a very sharp razor-arrow, he cut through the bow together with its arrow of noble Satvata, as skillfully as a master craftsman. Kritavarman then took up another bow and struck Vrikodara between the eyebrows with a naracha, O scorcher of foes. But Bhima, in battle, having pierced Shalya with nine iron arrows, Bhagadatta with three, and Kritavarman with eight, pierced the chariot-warriors beginning with Gautama, each with two. But they, in battle, O king, pierced him with sharp arrows. Though thus hard pressed on every side by those great chariot-warriors, he deemed them equal to a blade of grass and moved about untroubled. And these finest of chariot-warriors sent sharp arrows at Bhima calmly, by the hundreds and thousands.

Versión

d20114f036f9 · publicado 17 jul 2026, 21:55:42 UTC

Disponible enRUEN

Pasa de verso en verso con