Mahābhārata
Arjuna in the widowed Dvārakā16.6.12-15
15761 / 15823
Mahābhārata · 16.6.12-15
Devanāgarī

तां दृष्ट्वा द्वारकां पार्थस् ताश् च कृष्णस्य योषितः ॥
सस्वनं बाष्पम् उत्सृज्य निपपात महीतले ॥
सात्राजिती ततः सत्या रुक्मिणी च विशां पते ॥
अभिपत्य प्ररुरुदुः परिवार्य धनंजयम् ॥
ततस् ताः काञ्चने पीठे समुत्थायोपवेश्य च ॥
अब्रुवन्त्यो महात्मानं परिवार्योपतस्थिरे ॥
ततः संस्तूय गोविन्दं कथयित्वा च पाण्डवः ॥
आश्वास्य ताः स्त्रियश् चापि मातुलं द्रष्टुम् अभ्यगात् ॥

Transliteración (IAST)

tāṃ dṛṣṭvā dvārakāṃ pārthas tāś ca kṛṣṇasya yoṣitaḥ ||
sasvanaṃ bāṣpam utsṛjya nipapāta mahītale ||
sātrājitī tataḥ satyā rukmiṇī ca viśāṃ pate ||
abhipatya praruruduḥ parivārya dhanaṃjayam ||
tatas tāḥ kāñcane pīṭhe samutthāyopaveśya ca ||
abruvantyo mahātmānaṃ parivāryopatasthire ||
tataḥ saṃstūya govindaṃ kathayitvā ca pāṇḍavaḥ ||
āśvāsya tāḥ striyaś cāpi mātulaṃ draṣṭum abhyagāt ||

Palabra por palabra
SánscritoIASTSignificado
तां दृष्ट्वा द्वारकां पार्थःtāṃ dṛṣṭvā dvārakāṃ pārthaḥthat one having seen Dvārakā, Pārtha
ताश् च कृष्णस्य योषितःtāś ca kṛṣṇasya yoṣitaḥand those wives of Kṛṣṇa
सस्वनं बाष्पम् उत्सृज्यsasvanaṃ bāṣpam utsṛjyashedding tears with a sob
निपपात महीतलेnipapāta mahītalefell to the ground
सात्राजिती ततः सत्याsātrājitī tataḥ satyāthe daughter of Satrājit, Satyā
रुक्मिणी च विशां पतेrukmiṇī ca viśāṃ pateand Rukmiṇī, O lord of the people
अभिपत्य प्ररुरुदुःabhipatya praruruduḥrushing forward, wept
परिवार्य धनंजयम्parivārya dhanaṃjayamsurrounding Dhanañjaya
ततस् ताः काञ्चने पीठेtatas tāḥ kāñcane pīṭhethen him onto a golden seat
समुत्थायोपवेश्य चsamutthāyopaveśya cahaving risen and seated him
अब्रुवन्त्यो महात्मानम्abruvantyo mahātmānamaddressing the great-souled one
परिवार्योपतस्थिरेparivāryopatasthiresurrounding him, stood before him
ततः संस्तूय गोविन्दम्tataḥ saṃstūya govindamthen, having praised Govinda
कथयित्वा च पाण्डवःkathayitvā ca pāṇḍavaḥand having conversed, the Pāndava
आश्वास्य ताः स्त्रियश् चापिāśvāsya tāḥ striyaś cāpihaving comforted those wives
मातुलं द्रष्टुम् अभ्यगात्mātulaṃ draṣṭum abhyagātwent to see his maternal uncle
Traducción

Having seen that Dvārakā and those wives of Kṛṣṇa, Pārtha shed tears with a sob and fell to the ground. Satyā, the daughter of Satrājit, and Rukmiṇī, O lord of the people, rushing forward and surrounding Dhanañjaya, burst into weeping. Then, rising, they seated him upon a golden throne and stood around that great-souled one, addressing him. Thereafter the Pāndava, having praised Govinda and conversed with them, comforted those wives and went to see his maternal uncle.

Versión

051ed0525079 · publicado 21 jun 2026, 1:25:00 UTC

Disponible enRUEN

Pasa de verso en verso con