महाभारत
Sairandhrī-nagara-praveśa-parva (Draupadī's Return)4.23.1-10
3852 / 15823
महाभारत · 4.23.1-10
देवनागरी

वैशंपायन उवाच
ते दृष्ट्वा निहतान् सूतान् राज्ञे गत्वा न्यवेदयन् ॥
गन्धर्वैर् निहता राजन् सूतपुत्राः परःशताः ॥
यथा वज्रेण वै दीर्णं पर्वतस्य महच् छिरः ॥
विनिकीर्णं प्रदृश्येत तथा सूता महीतले ॥
सैरन्ध्री च विमुक्तासौ पुनर् आयाति ते गृहम् ॥
सर्वं संशयितं राजन् नगरं ते भविष्यति ॥
तथारूपा हि सैरन्ध्री गन्धर्वाश् च महाबलाः ॥
पुंसाम् इष्टश् च विषयो मैथुनाय न संशयः ॥
यथा सैरन्ध्रिवेषेण न ते राजन्न् इदं पुरम् ॥
विनाशम् एति वै क्षिप्रं तथा नीतिर् विधीयताम् ॥
तेषां तद् वचनं श्रुत्वा विराटो वाहिनीपतिः ॥
अब्रवीत् क्रियताम् एषां सूतानां परमक्रिया ॥
एकस्मिन्न् एव ते सर्वे सुसमिद्धे हुताशने ॥
दह्यन्तां कीचकाः शीघ्रं रत्नैर् गन्धैश् च सर्वशः ॥
सुदेष्णां चाब्रवीद् राजा महिषीं जातसाध्वसः ॥
सैरन्ध्रीम् आगतां ब्रूया ममैव वचनाद् इदम् ॥
गच्छ सैरन्ध्रि भद्रं ते यथाकामं चराबले ॥
बिभेति राजा सुश्रोणि गन्धर्वेभ्यः पराभवात् ॥
न हि ताम् उत्सहे वक्तुं स्वयं गन्धर्वरक्षिताम् ॥
स्त्रियस् त्व् अदोषास् तां वक्तुम् अतस् त्वां प्रब्रवीम्य् अहम् ॥

लिप्यंतरण (IAST)

vaiśaṃpāyana uvāca
te dṛṣṭvā nihatān sūtān rājñe gatvā nyavedayan ||
gandharvair nihatā rājan sūtaputrāḥ paraḥśatāḥ ||
yathā vajreṇa vai dīrṇaṃ parvatasya mahac chiraḥ ||
vinikīrṇaṃ pradṛśyeta tathā sūtā mahītale ||
sairandhrī ca vimuktāsau punar āyāti te gṛham ||
sarvaṃ saṃśayitaṃ rājan nagaraṃ te bhaviṣyati ||
tathārūpā hi sairandhrī gandharvāś ca mahābalāḥ ||
puṃsām iṣṭaś ca viṣayo maithunāya na saṃśayaḥ ||
yathā sairandhriveṣeṇa na te rājann idaṃ puram ||
vināśam eti vai kṣipraṃ tathā nītir vidhīyatām ||
teṣāṃ tad vacanaṃ śrutvā virāṭo vāhinīpatiḥ ||
abravīt kriyatām eṣāṃ sūtānāṃ paramakriyā ||
ekasminn eva te sarve susamiddhe hutāśane ||
dahyantāṃ kīcakāḥ śīghraṃ ratnair gandhaiś ca sarvaśaḥ ||
sudeṣṇāṃ cābravīd rājā mahiṣīṃ jātasādhvasaḥ ||
sairandhrīm āgatāṃ brūyā mamaiva vacanād idam ||
gaccha sairandhri bhadraṃ te yathākāmaṃ carābale ||
bibheti rājā suśroṇi gandharvebhyaḥ parābhavāt ||
na hi tām utsahe vaktuṃ svayaṃ gandharvarakṣitām ||
striyas tv adoṣās tāṃ vaktum atas tvāṃ prabravīmy aham ||

शब्दशः अर्थ
संस्कृतIASTअर्थ
वैशंपायनvaiśaṃpāyanaVaishampayana
उवाचuvācasaid
तेtethey; to you
दृष्ट्वाdṛṣṭvāhaving seen
निहतान्nihatānform of nihatān
सूतान्sūtānform of sūtān
राज्ञेrājñeking
गत्वाgatvāhaving gone
न्यवेदयन्nyavedayanform of nyavedayan
गन्धर्वैर्gandharvairgandharva
निहताnihatāform of nihatā
राजन्rājano king
सूतपुत्राःsūtaputrāḥson
परःशताःparaḥśatāḥform of paraḥśatāḥ
यथाyathāas
वज्रेणvajreṇaform of vajreṇa
वैvaiindeed
दीर्णंdīrṇaṃform of dīrṇaṃ
पर्वतस्यparvatasyaform of parvatasya
महच्mahacgreat
छिरःchiraḥform of chiraḥ
विनिकीर्णंvinikīrṇaṃform of vinikīrṇaṃ
प्रदृश्येतpradṛśyetaform of pradṛśyeta
तथाtathāthus, also
सूताsūtācharioteers, sutas
महीतलेmahītaleform of mahītale
सैरन्ध्रीsairandhrīSairandhri
caand
विमुक्तासौvimuktāsauform of vimuktāsau
पुनर्punarman, husband
आयातिāyāticomes
तेtethey; to you
गृहम्gṛhamform of gṛham
सर्वंsarvaṃall
संशयितंsaṃśayitaṃform of saṃśayitaṃ
राजन्rājano king
नगरंnagaraṃcity
तेtethey; to you
भविष्यतिbhaviṣyatiwill be
तथारूपाtathārūpāform of tathārūpā
हिhiindeed
सैरन्ध्रीsairandhrīSairandhri
गन्धर्वाश्gandharvāśgandharva
caand
महाबलाःmahābalāḥgreat
पुंसाम्puṃsāmform of puṃsām
इष्टश्iṣṭaśform of iṣṭaś
caand
विषयोviṣayoform of viṣayo
मैथुनायmaithunāyaform of maithunāya
nanot
संशयःsaṃśayaḥdoubt
यथाyathāas
सैरन्ध्रिवेषेणsairandhriveṣeṇaSairandhri
nanot
तेtethey; to you
राजन्न्rājannking
इदंidaṃthis
पुरम्puramform of puram
विनाशम्vināśamform of vināśam
एतिetiform of eti
वैvaiindeed
क्षिप्रंkṣipraṃquickly
तथाtathāthus, also
नीतिर्nītirpolicy, rule
विधीयताम्vidhīyatāmlet it be arranged
तेषांteṣāṃtheir, those
तद्tadthat
वचनंvacanaṃword
श्रुत्वाśrutvāhaving heard
विराटोvirāṭoVirata
वाहिनीपतिःvāhinīpatiḥlord of the army
अब्रवीत्abravītsaid
क्रियताम्kriyatāmform of kriyatām
एषांeṣāṃform of eṣāṃ
सूतानांsūtānāṃform of sūtānāṃ
परमक्रियाparamakriyāform of paramakriyā
एकस्मिन्न्ekasminnform of ekasminn
एवevaindeed, just
तेtethey; to you
सर्वेsarveall
सुसमिद्धेsusamiddheform of susamiddhe
हुताशनेhutāśaneform of hutāśane
दह्यन्तांdahyantāṃform of dahyantāṃ
कीचकाःkīcakāḥKichaka
शीघ्रंśīghraṃquickly
रत्नैर्ratnairform of ratnair
गन्धैश्gandhaiśform of gandhaiś
caand
सर्वशःsarvaśaḥcompletely
सुदेष्णांsudeṣṇāṃSudeshna
चाब्रवीद्cābravīdform of cābravīd
राजाrājāking
महिषींmahiṣīṃqueen
जातसाध्वसःjātasādhvasaḥform of jātasādhvasaḥ
सैरन्ध्रीम्sairandhrīmSairandhri
आगतांāgatāṃform of āgatāṃ
ब्रूयाbrūyāform of brūyā
ममैवmamaivaform of mamaiva
वचनाद्vacanādform of vacanād
इदम्idamthis
गच्छgacchago
सैरन्ध्रिsairandhriSairandhri
भद्रंbhadraṃblessing
तेtethey; to you
यथाकामंyathākāmaṃas desired
चराबलेcarābaleform of carābale
बिभेतिbibhetiform of bibheti
राजाrājāking
सुश्रोणिsuśroṇio fair-hipped one
गन्धर्वेभ्यःgandharvebhyaḥgandharva
पराभवात्parābhavātform of parābhavāt
nanot
हिhiindeed
ताम्tāmher, that
उत्सहेutsaheI am able
वक्तुंvaktuṃto say
स्वयंsvayaṃmyself
गन्धर्वरक्षिताम्gandharvarakṣitāmgandharva
स्त्रियस्striyasform of striyas
त्व्tvyou; but
अदोषास्adoṣāsform of adoṣās
तांtāṃher, that
वक्तुम्vaktumto say
अतस्atasform of atas
त्वांtvāṃyou
प्रब्रवीम्य्prabravīmyform of prabravīmy
अहम्ahamI
अनुवाद

Vaishampayana said: “Having seen the slain sutas, the people went to the king and reported: ‘O king, more than a hundred sons of sutas have been slain by the gandharvas. As the great summit of a mountain, split by the thunderbolt, appears shattered, so the sutas lie upon the ground. Sairandhri, however, has been freed and is coming back to your house. Your whole city, O king, will fall under suspicion. For Sairandhri is such in form, and the gandharvas are mighty; she is, without doubt, desired by men for union. Therefore, O king, arrange matters so that this city may not swiftly perish because of Sairandhri.’ Hearing their words, the army commander Virata said: ‘Let the last rites be performed for these sutas. Let all the Kichakas be quickly burned upon a single well-kindled fire, together with all their jewels and fragrances.’ And the king, seized by fear, said to his queen Sudeshna: ‘When Sairandhri comes, tell her in my own words: “Go, Sairandhri, blessings upon you, wherever you wish. The king, O fair-hipped one, fears defeat at the hands of the gandharvas.” I myself dare not say this to a woman protected by gandharvas; women are blameless in saying it to her, so I tell it to you instead.’”

संस्करण

cda3b6686c78 · प्रकाशित 16 जुल॰ 2026, 6:17:34 pm UTC

उपलब्ध भाषाएँRUEN

श्लोक बदलें इन कुंजियों से