वैशंपायन उवाच
आहूयमानस् तु स तेन संख्ये; महामना धृतराष्ट्रस्य पुत्रः ॥
निवर्तितस् तस्य गिराङ्कुशेन; गजो यथा मत्त इवाङ्कुशेन ॥
सो ऽमृष्यमाणो वचसाभिमृष्टो; महारथेनातिरथस् तरस्वी ॥
पर्याववर्ताथ रथेन वीरो; भोगी यथा पादतलाभिमृष्टः ॥
तं प्रेक्ष्य कर्णः परिवर्तमानं; निवर्त्य संस्तभ्य च विद्धगात्रः ॥
दुर्योधनं दक्षिणतो ऽभ्यगच्छत्; पार्थं नृवीरो युधि हेममाली ॥
भीष्मस् ततः शांतनवो निवृत्य; हिरण्यकक्ष्यांस् त्वरयंस् तुरंगान् ॥
दुर्योधनं पश्चिमतो ऽभ्यरक्षत्; पार्थान् महाबाहुर् अधिज्यधन्वा ॥
द्रोणः कृपश् चैव विविंशतिश् च; दुःशासनश् चैव निवृत्य शीघ्रम् ॥
सर्वे पुरस्ताद् विततेषुचापा; दुर्योधनार्थं त्वरिताभ्युपेयुः ॥
स तान्य् अनीकानि निवर्तमानान्य्; आलोक्य पूर्णौघनिभानि पार्थः ॥
हंसो यथा मेघम् इवापतन्तं; धनंजयः प्रत्यपतत् तरस्वी ॥
ते सर्वतः संपरिवार्य पार्थम्; अस्त्राणि दिव्यानि समाददानाः ॥
ववर्षुर् अभ्येत्य शरैः समन्तान्; मेघा यथा भूधरम् अम्बुवेगैः ॥
ततो ऽस्त्रम् अस्त्रेण निवार्य तेषां; गाण्डीवधन्वा कुरुपुंगवानाम् ॥
संमोहनं शत्रुसहो ऽन्यद् अस्त्रं; प्रादुश्चकारैन्द्रिर् अपारणीयम् ॥
ततो दिशश् चानुदिशो विवृत्य; शरैः सुधारैर् निशितैः सुपुङ्खैः ॥
गाण्डीवघोषेण मनांसि तेषां; महाबलः प्रव्यथयां चकार ॥
ततः पुनर् भीमरवं प्रगृह्य; दोर्भ्यां महाशङ्खम् उदारघोषम् ॥
व्यनादयत् स प्रदिशो दिशः खं; भुवं च पार्थो द्विषतां निहन्ता ॥
ते शङ्खनादेन कुरुप्रवीराः; संमोहिताः पार्थसमीरितेन ॥
उत्सृज्य चापानि दुरासदानि; सर्वे तदा शान्तिपरा बभूवुः ॥
vaiśaṃpāyana uvāca
āhūyamānas tu sa tena saṃkhye; mahāmanā dhṛtarāṣṭrasya putraḥ ||
nivartitas tasya girāṅkuśena; gajo yathā matta ivāṅkuśena ||
so 'mṛṣyamāṇo vacasābhimṛṣṭo; mahārathenātirathas tarasvī ||
paryāvavartātha rathena vīro; bhogī yathā pādatalābhimṛṣṭaḥ ||
taṃ prekṣya karṇaḥ parivartamānaṃ; nivartya saṃstabhya ca viddhagātraḥ ||
duryodhanaṃ dakṣiṇato 'bhyagacchat; pārthaṃ nṛvīro yudhi hemamālī ||
bhīṣmas tataḥ śāṃtanavo nivṛtya; hiraṇyakakṣyāṃs tvarayaṃs turaṃgān ||
duryodhanaṃ paścimato 'bhyarakṣat; pārthān mahābāhur adhijyadhanvā ||
droṇaḥ kṛpaś caiva viviṃśatiś ca; duḥśāsanaś caiva nivṛtya śīghram ||
sarve purastād vitateṣucāpā; duryodhanārthaṃ tvaritābhyupeyuḥ ||
sa tāny anīkāni nivartamānāny; ālokya pūrṇaughanibhāni pārthaḥ ||
haṃso yathā megham ivāpatantaṃ; dhanaṃjayaḥ pratyapatat tarasvī ||
te sarvataḥ saṃparivārya pārtham; astrāṇi divyāni samādadānāḥ ||
vavarṣur abhyetya śaraiḥ samantān; meghā yathā bhūdharam ambuvegaiḥ ||
tato 'stram astreṇa nivārya teṣāṃ; gāṇḍīvadhanvā kurupuṃgavānām ||
saṃmohanaṃ śatrusaho 'nyad astraṃ; prāduścakāraindrir apāraṇīyam ||
tato diśaś cānudiśo vivṛtya; śaraiḥ sudhārair niśitaiḥ supuṅkhaiḥ ||
gāṇḍīvaghoṣeṇa manāṃsi teṣāṃ; mahābalaḥ pravyathayāṃ cakāra ||
tataḥ punar bhīmaravaṃ pragṛhya; dorbhyāṃ mahāśaṅkham udāraghoṣam ||
vyanādayat sa pradiśo diśaḥ khaṃ; bhuvaṃ ca pārtho dviṣatāṃ nihantā ||
te śaṅkhanādena kurupravīrāḥ; saṃmohitāḥ pārthasamīritena ||
utsṛjya cāpāni durāsadāni; sarve tadā śāntiparā babhūvuḥ ||
Vaishampayana said: "Called out in battle, the great-hearted son of Dhritarashtra was checked by Arjuna's words, like a rutting elephant by the goad. Stung by the speech of the great charioteer, the mighty hero could not bear it and turned his chariot about, like a serpent struck by a heel. Karna, himself wounded, saw that Duryodhana was turning back and took his place at his right; Bhishma, urging on his gold-harnessed horses, guarded him from behind; Drona, Kripa, Vivimshati and Duhshasana hastened ahead, their bows drawn taut. Seeing the armies returning like brimming floods, the swift Dhananjaya rushed at them as a swan rushes at an oncoming cloud. They surrounded Partha on every side and, taking up divine weapons, poured down arrows upon him, as clouds pour water upon a mountain. Then the wielder of the Gandiva warded off their weapons with his own and manifested another weapon, the sammohana, irresistible to enemies. With sharp, well-feathered arrows and the sound of the Gandiva he shook their minds in every direction. Then Partha, the slayer of foes, took up with both hands a great conch of fearsome voice and filled the quarters, the sky and the earth with its sound. The heroes of the Kurus, bewildered by that conch-blast sent forth by Partha, cast down their unassailable bows, and all of them then sought peace."
8493dec570a5 · प्रकाशित 16 जुल॰ 2026, 6:42:56 pm UTC
उपलब्ध भाषाएँRUENश्लोक बदलें इन कुंजियों से
Arjuna could have destroyed the enemies surrounding him, but chooses the sammohana instead. Strength placed at the service of dharma knows not only how to strike but how to hold back the hand.