महाभारत
Yāna-saṃdhi (062) (Conversations about Peace and War, Chapters 46-70)5.62.21-25
4452 / 15823
महाभारत · 5.62.21-25
देवनागरी

वयं किरातैः सहिता गच्छामो गिरिम् उत्तरम् ॥
ब्राह्मणैर् देवकल्पैश् च विद्याजम्भकवातिकैः ॥
कुञ्जभूतं गिरिं सर्वम् अभितो गन्धमादनम् ॥
दीप्यमानौषधिगणं सिद्धगन्धर्वसेवितम् ॥
तत्र पश्यामहे सर्वे मधु पीतम् अमाक्षिकम् ॥
मरुप्रपाते विषमे निविष्टं कुम्भसंमितम् ॥
आशीविषै रक्ष्यमाणं कुबेरदयितं भृशम् ॥
यत् प्राश्य पुरुषो मर्त्यो अमरत्वं निगच्छति ॥
अचक्षुर् लभते चक्षुर् वृद्धो भवति वै युवा ॥
इति ते कथयन्ति स्म ब्राह्मणा जम्भसाधकाः ॥

लिप्यंतरण (IAST)

vayaṃ kirātaiḥ sahitā gacchāmo girim uttaram ||
brāhmaṇair devakalpaiś ca vidyājambhakavātikaiḥ ||
kuñjabhūtaṃ giriṃ sarvam abhito gandhamādanam ||
dīpyamānauṣadhigaṇaṃ siddhagandharvasevitam ||
tatra paśyāmahe sarve madhu pītam amākṣikam ||
maruprapāte viṣame niviṣṭaṃ kumbhasaṃmitam ||
āśīviṣai rakṣyamāṇaṃ kuberadayitaṃ bhṛśam ||
yat prāśya puruṣo martyo amaratvaṃ nigacchati ||
acakṣur labhate cakṣur vṛddho bhavati vai yuvā ||
iti te kathayanti sma brāhmaṇā jambhasādhakāḥ ||

शब्दशः अर्थ
संस्कृतIASTअर्थ
वयंvayaṃwe; we ourselves
किरातैःkirātaiḥwith the Kiratas; with the mountain hunters
सहिताsahitāgathered; united
गच्छामोgacchāmowe go; we set out
गिरिम्girimmountain; mountain range
उत्तरम्uttaramnorthern; upper
ब्राह्मणैर्brāhmaṇairwith brahmanas; with priests
देवकल्पैश्devakalpaiśgodlike; equal to the celestials
caand; also
विद्याजम्भकवातिकैःvidyājambhakavātikaiḥskilled in vidya, jambha and vatika lore; possessed of the knowledge of jambha and vatika
कुञ्जभूतंkuñjabhūtaṃovergrown with thickets; become a grove
गिरिंgiriṃmountain; rock; mountain range
सर्वम्sarvamall; entirely
अभितोabhitoon every side; around
गन्धमादनम्gandhamādanamGandhamadana; Mount Gandhamadana; the fragrant mountain
दीप्यमानौषधिगणंdīpyamānauṣadhigaṇaṃwith a host of blazing herbs; with a multitude of shining plants
सिद्धगन्धर्वसेवितम्siddhagandharvasevitamfrequented by siddhas and gandharvas; attended by the perfected and the celestial singers
तत्रtatrathere; in that place
पश्यामहेpaśyāmahewe see; we observe
सर्वेsarveall; each of them
मधुmadhuhoney; sweetness
पीतम्pītamyellow; drunk
अमाक्षिकम्amākṣikamfree of bees; untouched by bees
मरुप्रपातेmaruprapātein a desolate chasm; on a dry precipice
विषमेviṣamein a perilous spot; in a dangerous chasm
निविष्टंniviṣṭaṃset; situated
कुम्भसंमितम्kumbhasaṃmitamthe size of a pot; like a vessel
आशीविषैāśīviṣaiby venomous serpents; by vipers
रक्ष्यमाणंrakṣyamāṇaṃguarded; protected
कुबेरदयितंkuberadayitaṃdear to Kubera; cherished by Kubera
भृशम्bhṛśamgreatly; exceedingly
यत्yatwhich; that which
प्राश्यprāśyahaving tasted; having eaten
पुरुषोpuruṣoa man; a person
मर्त्योmartyomortal; a human being
अमरत्वंamaratvaṃimmortality; deathlessness
निगच्छतिnigacchatiattains; obtains
अचक्षुर्acakṣurthe sightless; the blind
लभतेlabhategains; may obtain
चक्षुर्cakṣursight; an eye
वृद्धोvṛddhothe old; the aged
भवतिbhavatibecomes; turns
वैvaiindeed; truly
युवाyuvāyoung; youthful
इतिitithus; so
तेtethey; those
कथयन्तिkathayantisay; tell
स्मsmaindeed; so
ब्राह्मणाbrāhmaṇābrahmanas; priests
जम्भसाधकाःjambhasādhakāḥmasters of jambha-lore; accomplishers of jambha-knowledge
अनुवाद

But let the Grandsire hear what his harsh words have wrought. I lay down my weapons. From now on the Grandsire will see me only at court, never in battle. Once you have grown calm, the rulers of the earth will witness my valor in this world.' Vaishampayana continued: 'Having said this, the great archer (Karna), leaving the assembly, departed for his own dwelling. But Bhishma, O king, addressing Duryodhana amid the Kurus and laughing loudly, said: How faithfully the son of the Suta keeps his vow!'

संस्करण

95338c03cbb3 · प्रकाशित 17 जुल॰ 2026, 4:56:08 am UTC

उपलब्ध भाषाएँRUEN

श्लोक बदलें इन कुंजियों से