युधिष्ठिर उवाच
न वै निर्गुणम् आत्मानं मन्ये देवर्षिसत्तम ॥
तथास्मि दुःखसंतप्तो यथा नान्यो महीपतिः ॥
परांश् च निर्गुणान् मन्ये न च धर्मरतान् अपि ॥
ते च लोमश लोके ऽस्मिन्न् ऋध्यन्ते केन केतुना ॥
लोमश उवाच
नात्र दुःखं त्वया राजन् कार्यं पार्थ कथं चन ॥
यद् अधर्मेण वर्धेरन्न् अधर्मरुचयो जनाः ॥
वर्धत्य् अधर्मेण नरस् ततो भद्राणि पश्यति ॥
ततः सपत्नाञ् जयति समूलस् तु विनश्यति ॥
मया हि दृष्टा दैतेया दानवाश् च महीपते ॥
वर्धमाना ह्य् अधर्मेण क्षयं चोपगताः पुनः ॥
पुरा देवयुगे चैव दृष्टं सर्वं मया विभो ॥
अरोचयन् सुरा धर्मं धर्मं तत्यजिरे ऽसुराः ॥
तीर्थानि देवा विविशुर् नाविशन् भारतासुराः ॥
तान् अधर्मकृतो दर्पः पूर्वम् एव समाविशत् ॥
दर्पान् मानः समभवन् मानात् क्रोधो व्यजायत ॥
क्रोधाद् अह्रीस् ततो ऽलज्जा वृत्तं तेषां ततो ऽनशत् ॥
तान् अलज्जान् गतह्रीकान् हीनवृत्तान् वृथाव्रतान् ॥
क्षमा लक्ष्मीश् च धर्मश् च नचिरात् प्रजहुस् ततः ॥
लक्ष्मीस् तु देवान् अगमद् अलक्ष्मीर् असुरान् नृप ॥
तान् अलक्ष्मीसमाविष्टान् दर्पोपहतचेतसः ॥
दैतेयान् दानवांश् चैव कलिर् अप्य् आविशत् ततः ॥
तान् अलक्ष्मीसमाविष्टान् दानवान् कलिना तथा ॥
दर्पाभिभूतान् कौन्तेय क्रियाहीनान् अचेतसः ॥
मानाभिभूतान् अचिराद् विनाशः प्रत्यपद्यत ॥
निर्यशस्यास् ततो दैत्याः कृत्स्नशो विलयं गताः ॥
yudhiṣṭhira uvāca
na vai nirguṇam ātmānaṃ manye devarṣisattama ||
tathāsmi duḥkhasaṃtapto yathā nānyo mahīpatiḥ ||
parāṃś ca nirguṇān manye na ca dharmaratān api ||
te ca lomaśa loke 'sminn ṛdhyante kena ketunā ||
lomaśa uvāca
nātra duḥkhaṃ tvayā rājan kāryaṃ pārtha kathaṃ cana ||
yad adharmeṇa vardherann adharmarucayo janāḥ ||
vardhaty adharmeṇa naras tato bhadrāṇi paśyati ||
tataḥ sapatnāñ jayati samūlas tu vinaśyati ||
mayā hi dṛṣṭā daiteyā dānavāś ca mahīpate ||
vardhamānā hy adharmeṇa kṣayaṃ copagatāḥ punaḥ ||
purā devayuge caiva dṛṣṭaṃ sarvaṃ mayā vibho ||
arocayan surā dharmaṃ dharmaṃ tatyajire 'surāḥ ||
tīrthāni devā viviśur nāviśan bhāratāsurāḥ ||
tān adharmakṛto darpaḥ pūrvam eva samāviśat ||
darpān mānaḥ samabhavan mānāt krodho vyajāyata ||
krodhād ahrīs tato 'lajjā vṛttaṃ teṣāṃ tato 'naśat ||
tān alajjān gatahrīkān hīnavṛttān vṛthāvratān ||
kṣamā lakṣmīś ca dharmaś ca nacirāt prajahus tataḥ ||
lakṣmīs tu devān agamad alakṣmīr asurān nṛpa ||
tān alakṣmīsamāviṣṭān darpopahatacetasaḥ ||
daiteyān dānavāṃś caiva kalir apy āviśat tataḥ ||
tān alakṣmīsamāviṣṭān dānavān kalinā tathā ||
darpābhibhūtān kaunteya kriyāhīnān acetasaḥ ||
mānābhibhūtān acirād vināśaḥ pratyapadyata ||
niryaśasyās tato daityāḥ kṛtsnaśo vilayaṃ gatāḥ ||
Yudhishthira said: 'Best of divine sages, I do not consider myself devoid of virtues, yet I am so consumed by suffering as, it seems, no other king has ever been. Others, though I consider them devoid of virtues and not devoted to dharma, prosper in this world, Lomasha -- by what sign does this come about?' Lomasha said: 'You need not grieve, O king, that people who love adharma grow through adharma. A man grows through adharma, then sees prosperity, then conquers his rivals, but in the end perishes root and branch. I have seen how the daityas and danavas, growing through adharma, came again to destruction. In the ancient age of the gods I saw it all: the gods came to love dharma, while the asuras abandoned it. The gods entered the sacred fords (tirthas), the asuras did not; and even before that, pride had already entered those who did adharma. From pride arose conceit, from conceit was born wrath, from wrath came shamelessness, and then their good conduct perished. Those who were shameless, lost to modesty, fallen in conduct and vain in their vows were soon abandoned by forbearance, by Lakshmi, and by dharma. Lakshmi went to the gods, while Alakshmi (misfortune) went to the asuras. Then Kali too entered the daityas and danavas, who were possessed by Alakshmi and whose minds were struck down by pride. Maddened, devoid of right action, overcome by conceit, they were soon overtaken by destruction; and the daityas, stripped of glory, vanished entirely.'
8191ce6743a7 · 发布于 2026年7月16日 17:02:53 UTC
可用语言RUEN用方向键翻颂
Yudhishthira's question is honest: even a righteous man sees evil's apparent victory. Lomasha's answer looks past the first success: adharma flourishes quickly because its root is already rotting.