摩诃婆罗多
Hemakūṭa-nandā-kauśikī-praveśa-parva (Hemakuta, Nanda, and the Way to Kaushiki)3.109.11-20
3171 / 15823
摩诃婆罗多 · 3.109.11-20
天城文

नन्दाम् अभिगतान् देवान् पुरा राजन्न् इति श्रुतिः ॥
अन्वपद्यन्त सहसा पुरुषा देवदर्शिनः ॥
ते दर्शनम् अनिच्छन्तो देवाः शक्रपुरोगमाः ॥
दुर्गं चक्रुर् इमं देशं गिरिप्रत्यूहरूपकम् ॥
तदा प्रभृति कौन्तेय नरा गिरिम् इमं सदा ॥
नाशक्नुवन् अभिद्रष्टुं कुत एवाधिरोहितुम् ॥
नातप्ततपसा शक्यो द्रष्टुम् एष महागिरिः ॥
आरोढुं वापि कौन्तेय तस्मान् नियतवाग् भव ॥
इह देवाः सदा सर्वे यज्ञान् आजह्रुर् उत्तमान् ॥
तेषाम् एतानि लिङ्गानि दृश्यन्ते ऽद्यापि भारत ॥
कुशाकारेव दूर्वेयं संस्तीर्णेव च भूर् इयम् ॥
यूपप्रकारा बहवो वृक्षाश् चेमे विशां पते ॥
देवाश् च ऋषयश् चैव वसन्त्य् अद्यापि भारत ॥
तेषां सायं तथा प्रातर् दृश्यते हव्यवाहनः ॥
इहाप्लुतानां कौन्तेय सद्यः पाप्मा विहन्यते ॥
कुरुश्रेष्ठाभिषेकं वै तस्मात् कुरु सहानुजः ॥
ततो नन्दाप्लुताङ्गस् त्वं कौशिकीम् अभियास्यसि ॥
विश्वामित्रेण यत्रोग्रं तपस् तप्तम् अनुत्तमम् ॥
वैशंपायन उवाच
ततस् तत्र समाप्लुत्य गात्राणि सगणो नृपः ॥
जगाम कौशिकीं पुण्यां रम्यां शिवजलां नदीम् ॥

转写 (IAST)

nandām abhigatān devān purā rājann iti śrutiḥ ||
anvapadyanta sahasā puruṣā devadarśinaḥ ||
te darśanam anicchanto devāḥ śakrapurogamāḥ ||
durgaṃ cakrur imaṃ deśaṃ giripratyūharūpakam ||
tadā prabhṛti kaunteya narā girim imaṃ sadā ||
nāśaknuvan abhidraṣṭuṃ kuta evādhirohitum ||
nātaptatapasā śakyo draṣṭum eṣa mahāgiriḥ ||
āroḍhuṃ vāpi kaunteya tasmān niyatavāg bhava ||
iha devāḥ sadā sarve yajñān ājahrur uttamān ||
teṣām etāni liṅgāni dṛśyante 'dyāpi bhārata ||
kuśākāreva dūrveyaṃ saṃstīrṇeva ca bhūr iyam ||
yūpaprakārā bahavo vṛkṣāś ceme viśāṃ pate ||
devāś ca ṛṣayaś caiva vasanty adyāpi bhārata ||
teṣāṃ sāyaṃ tathā prātar dṛśyate havyavāhanaḥ ||
ihāplutānāṃ kaunteya sadyaḥ pāpmā vihanyate ||
kuruśreṣṭhābhiṣekaṃ vai tasmāt kuru sahānujaḥ ||
tato nandāplutāṅgas tvaṃ kauśikīm abhiyāsyasi ||
viśvāmitreṇa yatrograṃ tapas taptam anuttamam ||
vaiśaṃpāyana uvāca
tatas tatra samāplutya gātrāṇi sagaṇo nṛpaḥ ||
jagāma kauśikīṃ puṇyāṃ ramyāṃ śivajalāṃ nadīm ||

逐字释义
梵语IAST释义
नन्दाम् अभिगतान् देवान् पुरा राजन्न् इति श्रुतिः ॥ अन्वपद्यन्त सहसा पुरुषा देवदर्शिनः ॥ ते दर्शनम् अनिच्छन्तो देवाः शक्रपुरोगमाः ॥ दुर्गं चक्रुर् इमं देशं गिरिप्रत्यूहरूपकम् ॥ तदा प्रभृति कौन्तेय नरा गिरिम् इमं सदा ॥ नाशक्नुवन् अभिद्रष्टुं कुत एवाधिरोहितुम् ॥ नातप्ततपसा शक्यो द्रष्टुम् एष महागिरिः ॥ आरोढुं वापि कौन्तेय तस्मान् नियतवाग् भव ॥ इह देवाः सदा सर्वे यज्ञान् आजह्रुर् उत्तमान् ॥ तेषाम् एतानि लिङ्गानि दृश्यन्ते ऽद्यापि भारत ॥ कुशाकारेव दूर्वेयं संस्तीर्णेव च भूर् इयम् ॥ यूपप्रकारा बहवो वृक्षाश् चेमे विशां पते ॥ देवाश् च ऋषयश् चैव वसन्त्य् अद्यापि भारत ॥ तेषां सायं तथा प्रातर् दृश्यते हव्यवाहनः ॥ इहाप्लुतानां कौन्तेय सद्यः पाप्मा विहन्यते ॥ कुरुश्रेष्ठाभिषेकं वै तस्मात् कुरु सहानुजः ॥ ततो नन्दाप्लुताङ्गस् त्वं कौशिकीम् अभियास्यसि ॥ विश्वामित्रेण यत्रोग्रं तपस् तप्तम् अनुत्तमम् ॥ वैशंपायन उवाच ततस् तत्र समाप्लुत्य गात्राणि सगणो नृपः ॥ जगाम कौशिकीं पुण्यां रम्यां शिवजलां नदीम् ॥nandām abhigatān devān purā rājann iti śrutiḥ || anvapadyanta sahasā puruṣā devadarśinaḥ || te darśanam anicchanto devāḥ śakrapurogamāḥ || durgaṃ cakrur imaṃ deśaṃ giripratyūharūpakam || tadā prabhṛti kaunteya narā girim imaṃ sadā || nāśaknuvan abhidraṣṭuṃ kuta evādhirohitum || nātaptatapasā śakyo draṣṭum eṣa mahāgiriḥ || āroḍhuṃ vāpi kaunteya tasmān niyatavāg bhava || iha devāḥ sadā sarve yajñān ājahrur uttamān || teṣām etāni liṅgāni dṛśyante 'dyāpi bhārata || kuśākāreva dūrveyaṃ saṃstīrṇeva ca bhūr iyam || yūpaprakārā bahavo vṛkṣāś ceme viśāṃ pate || devāś ca ṛṣayaś caiva vasanty adyāpi bhārata || teṣāṃ sāyaṃ tathā prātar dṛśyate havyavāhanaḥ || ihāplutānāṃ kaunteya sadyaḥ pāpmā vihanyate || kuruśreṣṭhābhiṣekaṃ vai tasmāt kuru sahānujaḥ || tato nandāplutāṅgas tvaṃ kauśikīm abhiyāsyasi || viśvāmitreṇa yatrograṃ tapas taptam anuttamam || vaiśaṃpāyana uvāca tatas tatra samāplutya gātrāṇi sagaṇo nṛpaḥ || jagāma kauśikīṃ puṇyāṃ ramyāṃ śivajalāṃ nadīm ||Lomasha says that once the gods came to Nanda, and people who wished to see the gods suddenly followed them; the gods headed by Shakra, not wishing to be seen, made this land into a difficult mountain barrier, and since then people cannot even see the mountain, let alone climb it, without tapas; he tells Yudhishthira to be restrained in speech; here the gods always performed the finest sacrifices, and their marks are still visible: grass like kusha, ground as if strewn, many trees like sacrificial posts; gods and sages live there, and morning and evening Agni is seen; bathing here at once destroys sin, then Yudhishthira will go to Kaushiki, where Vishvamitra performed fierce tapas; Yudhishthira and his people bathe and go to sacred Kaushiki.
译文

'It is heard, O king, that once the gods came to Nanda; people who wished to see the gods suddenly followed them. Not wishing to be seen, the gods headed by Shakra made this land difficult, like a mountain barrier. Since then, O Kaunteya, people have never been able even to see this mountain, let alone ascend it. This great mountain cannot be seen or climbed by one who has not performed tapas; therefore be restrained in speech. Here all the gods always performed the finest sacrifices; their marks are visible to this day, O Bharata. This durva grass resembles kusha, the ground seems strewn as for a rite, and many trees, lord of men, stand like rows of sacrificial posts. Gods and sages live here even now, O Bharata; their Havyavahana is seen evening and morning. For those who bathe here, Kaunteya, sin is destroyed at once; therefore, best of the Kurus, perform your ablution together with your younger brothers. Then, having bathed your body in Nanda, you will go on to Kaushiki, where Vishvamitra practiced fierce, supreme tapas.' Vaishampayana said: Then the king, together with his company, bathed his limbs there and went on to the sacred Kaushiki, a lovely river of auspicious waters.

版本

5ee430ee3661 · 发布于 2026年7月16日 17:02:54 UTC

可用语言RUEN

用方向键翻颂