तद् अद्भुतम् अभिप्रेक्ष्य धर्मपुत्रो युधिष्ठिरः ॥
उवाच वदतां श्रेष्ठः को ऽस्मान् अभिभविष्यति ॥
सज्जीभवत भद्रं वः पाण्डवा युद्धदुर्मदाः ॥
यथारूपाणि पश्यामि स्वभ्यग्रो नः पराक्रमः ॥
एवम् उक्त्वा ततो राजा वीक्षां चक्रे समन्ततः ॥
अपश्यमानो भीमं च धर्मराजो युधिष्ठिरः ॥
तत्र कृष्णां यमौ चैव समीपस्थान् अरिंदमः ॥
पप्रच्छ भ्रातरं भीमं भीमकर्माणम् आहवे ॥
कच्चिन् न भीमः पाञ्चालि किं चित् कृत्यं चिकीर्षति ॥
कृतवान् अपि वा वीरः साहसं साहसप्रियः ॥
इमे ह्य् अकस्माद् उत्पाता महासमरदर्शिनः ॥
दर्शयन्तो भयं तीव्रं प्रादुर्भूताः समन्ततः ॥
तं तथा वादिनं कृष्णा प्रत्युवाच मनस्विनी ॥
प्रिया प्रियं चिकीर्षन्ती महिषी चारुहासिनी ॥
यत् तत् सौगन्धिकं राजन्न् आहृतं मातरिश्वना ॥
तन् मया भीमसेनस्य प्रीतयाद्योपपादितम् ॥
अपि चोक्तो मया वीरो यदि पश्येद् बहून्य् अपि ॥
तानि सर्वाण्य् उपादाय शीघ्रम् आगम्यताम् इति ॥
स तु नूनं महाबाहुः प्रियार्थं मम पाण्डवः ॥
प्रागुदीचीं दिशं राजंस् तान्य् आहर्तुम् इतो गतः ॥
tad adbhutam abhiprekṣya dharmaputro yudhiṣṭhiraḥ ||
uvāca vadatāṃ śreṣṭhaḥ ko 'smān abhibhaviṣyati ||
sajjībhavata bhadraṃ vaḥ pāṇḍavā yuddhadurmadāḥ ||
yathārūpāṇi paśyāmi svabhyagro naḥ parākramaḥ ||
evam uktvā tato rājā vīkṣāṃ cakre samantataḥ ||
apaśyamāno bhīmaṃ ca dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ||
tatra kṛṣṇāṃ yamau caiva samīpasthān ariṃdamaḥ ||
papraccha bhrātaraṃ bhīmaṃ bhīmakarmāṇam āhave ||
kaccin na bhīmaḥ pāñcāli kiṃ cit kṛtyaṃ cikīrṣati ||
kṛtavān api vā vīraḥ sāhasaṃ sāhasapriyaḥ ||
ime hy akasmād utpātā mahāsamaradarśinaḥ ||
darśayanto bhayaṃ tīvraṃ prādurbhūtāḥ samantataḥ ||
taṃ tathā vādinaṃ kṛṣṇā pratyuvāca manasvinī ||
priyā priyaṃ cikīrṣantī mahiṣī cāruhāsinī ||
yat tat saugandhikaṃ rājann āhṛtaṃ mātariśvanā ||
tan mayā bhīmasenasya prītayādyopapāditam ||
api cokto mayā vīro yadi paśyed bahūny api ||
tāni sarvāṇy upādāya śīghram āgamyatām iti ||
sa tu nūnaṃ mahābāhuḥ priyārthaṃ mama pāṇḍavaḥ ||
prāgudīcīṃ diśaṃ rājaṃs tāny āhartum ito gataḥ ||
"Seeing this wonder, Dharmaputra Yudhishthira said: 'Be ready, Pandavas; by these signs I see that a hard trial awaits us.' Looking around and not seeing Bhima, he asked Krishna [Draupadi] and the twins: 'Panchali, has Bhima set his mind on some deed? Has he, who loves bold feats, done something rash? These sudden omens point to a great battle and show grave danger.' Then Krishna, wishing to please her beloved, answered: 'O king, that saugandhika flower which Matarishvan brought, I joyfully showed to Bhimasena. And I told the hero: if he should see many such flowers, let him gather them all and return quickly. He must have gone from here toward the northeast for my sake, to bring them.'"
6834b26256be · 发布于 2026年7月16日 17:09:16 UTC
可用语言RUEN用方向键翻颂
Draupadi speaks plainly, without hiding her part in it. Her wish became the occasion for the deed, but the responsibility for the path taken remains with Bhima.