वैशंपायन उवाच
ततो ऽर्जुनश् चित्रसेनं प्रहसन्न् इदम् अब्रवीत् ॥
मध्ये गन्धर्वसैन्यानां महेष्वासो महाद्युतिः ॥
किं ते व्यवसितं वीर कौरवाणां विनिग्रहे ॥
किमर्थं च सदारो ऽयं निगृहीतः सुयोधनः ॥
चित्रसेन उवाच
विदितो ऽयम् अभिप्रायस् तत्रस्थेन महात्मना ॥
दुर्योधनस्य पापस्य कर्णस्य च धनंजय ॥
वनस्थान् भवतो ज्ञात्वा क्लिश्यमानान् अनर्हवत् ॥
इमे ऽवहसितुं प्राप्ता द्रौपदीं च यशस्विनीम् ॥
ज्ञात्वा चिकीर्षितं चैषां माम् उवाच सुरेश्वरः ॥
गच्छ दुर्योधनं बद्ध्वा सामात्यं त्वम् इहानय ॥
धनंजयश् च ते रक्ष्यः सह भ्रातृभिर् आहवे ॥
स हि प्रियः सखा तुभ्यं शिष्यश् च तव पाण्डवः ॥
वचनाद् देवराजस्य ततो ऽस्मीहागतो द्रुतम् ॥
अयं दुरात्मा बद्धश् च गमिष्यामि सुरालयम् ॥
अर्जुन उवाच
उत्सृज्यतां चित्रसेन भ्रातास्माकं सुयोधनः ॥
धर्मराजस्य संदेशान् मम चेद् इच्छसि प्रियम् ॥
चित्रसेन उवाच
पापो ऽयं नित्यसंदुष्टो न विमोक्षणम् अर्हति ॥
प्रलब्धा धर्मराजस्य कृष्णायाश् च धनंजय ॥
नेदं चिकीर्षितं तस्य कुन्तीपुत्रो महाव्रतः ॥
जानाति धर्मराजो हि श्रुत्वा कुरु यथेच्छसि ॥
vaiśaṃpāyana uvāca
tato 'rjunaś citrasenaṃ prahasann idam abravīt ||
madhye gandharvasainyānāṃ maheṣvāso mahādyutiḥ ||
kiṃ te vyavasitaṃ vīra kauravāṇāṃ vinigrahe ||
kimarthaṃ ca sadāro 'yaṃ nigṛhītaḥ suyodhanaḥ ||
citrasena uvāca
vidito 'yam abhiprāyas tatrasthena mahātmanā ||
duryodhanasya pāpasya karṇasya ca dhanaṃjaya ||
vanasthān bhavato jñātvā kliśyamānān anarhavat ||
ime 'vahasituṃ prāptā draupadīṃ ca yaśasvinīm ||
jñātvā cikīrṣitaṃ caiṣāṃ mām uvāca sureśvaraḥ ||
gaccha duryodhanaṃ baddhvā sāmātyaṃ tvam ihānaya ||
dhanaṃjayaś ca te rakṣyaḥ saha bhrātṛbhir āhave ||
sa hi priyaḥ sakhā tubhyaṃ śiṣyaś ca tava pāṇḍavaḥ ||
vacanād devarājasya tato 'smīhāgato drutam ||
ayaṃ durātmā baddhaś ca gamiṣyāmi surālayam ||
arjuna uvāca
utsṛjyatāṃ citrasena bhrātāsmākaṃ suyodhanaḥ ||
dharmarājasya saṃdeśān mama ced icchasi priyam ||
citrasena uvāca
pāpo 'yaṃ nityasaṃduṣṭo na vimokṣaṇam arhati ||
pralabdhā dharmarājasya kṛṣṇāyāś ca dhanaṃjaya ||
nedaṃ cikīrṣitaṃ tasya kuntīputro mahāvrataḥ ||
jānāti dharmarājo hi śrutvā kuru yathecchasi ||
Then Arjuna, the great archer and radiant hero, smiling amid the gandharva host, said to Citrasena: "Hero, what have you decided to do in punishing the Kauravas? And for what reason has this Suyodhana been seized along with his wives?" Citrasena answered: "Dhananjaya, the design of the wicked Duryodhana and Karna was known to the great soul dwelling there. Learning that you were living in the forest and suffering in a manner unworthy of you, they came to mock you and the illustrious Draupadi. Knowing their intention, the lord of the gods said to me: 'Go, bind Duryodhana together with his counselors and bring him here. Dhananjaya, however, is to be protected by you together with his brothers in battle: the Pandava is your dear friend and pupil.' Therefore, at the word of the king of the gods, I came here swiftly. This villain is bound, and I shall go to the abode of the gods." Arjuna said: "Citrasena, if you wish to please me, release Suyodhana, our brother, at the message of Dharmaraja." Citrasena answered: "This wicked one, forever corrupt, does not deserve release, Dhananjaya: he deceived Dharmaraja and Krishna. Dharmaraja, the son of Kunti great in his vows, does not know of this intention of his. Hearing of it, act as you wish."
b809550eeefa · 发布于 2026年7月16日 17:27:10 UTC
可用语言RUEN用方向键翻颂
Citrasena reveals the hidden motive behind the campaign. But even knowledge of Duryodhana's guilt does not overturn Yudhishthira's resolve to save the family line.