महाभारत
Tīrthayātrā-prasthāna-parva (The Pāṇḍavas Set Out on Pilgrimage)3.91.17-28
3126 / 15823
महाभारत · 3.91.17-28
देवनागरी

अथ व्यासो महाभागस् तथा नारदपर्वतौ ॥
काम्यके पाण्डवं द्रष्टुं समाजग्मुर् मनीषिणः ॥
तेषां युधिष्ठिरो राजा पूजां चक्रे यथाविधि ॥
सत्कृतास् ते महाभागा युधिष्ठिरम् अथाब्रुवन् ॥
युधिष्ठिर यमौ भीम मनसा कुरुतार्जवम् ॥
मनसा कृतशौचा वै शुद्धास् तीर्थानि गच्छत ॥
शरीरनियमं ह्य् आहुर् ब्राह्मणा मानुषं व्रतम् ॥
मनोविशुद्धां बुद्धिं च दैवम् आहुर् व्रतं द्विजाः ॥
मनो ह्य् अदुष्टं शूराणां पर्याप्तं वै नराधिप ॥
मैत्रीं बुद्धिं समास्थाय शुद्धास् तीर्थानि गच्छत ॥
ते यूयं मानसैः शुद्धाः शरीरनियमव्रतैः ॥
दैवं व्रतं समास्थाय यथोक्तं फलम् आप्स्यथ ॥
ते तथेति प्रतिज्ञाय कृष्णया सह पाण्डवाः ॥
कृतस्वस्त्ययनाः सर्वे मुनिभिर् दिव्यमानुषैः ॥
लोमशस्योपसंगृह्य पादौ द्वैपायनस्य च ॥
नारदस्य च राजेन्द्र देवर्षेः पर्वतस्य च ॥
धौम्येन सहिता वीरास् तथान्यैर् वनवासिभिः ॥
मार्गशीर्ष्याम् अतीतायां पुष्येण प्रययुस् ततः ॥
कठिनानि समादाय चीराजिनजटाधराः ॥
अभेद्यैः कवचैर् युक्तास् तीर्थान्य् अन्वचरंस् तदा ॥
इन्द्रसेनादिभिर् भृत्यै रथैः परिचतुर्दशैः ॥
महानसव्यापृतैश् च तथान्यैः परिचारकैः ॥
सायुधा बद्धनिष्ट्रिंशास् तूणवन्तः समार्गणाः ॥
प्राङ्मुखाः प्रययुर् वीराः पाण्डवा जनमेजय ॥

लिप्यंतरण (IAST)

atha vyāso mahābhāgas tathā nāradaparvatau ||
kāmyake pāṇḍavaṃ draṣṭuṃ samājagmur manīṣiṇaḥ ||
teṣāṃ yudhiṣṭhiro rājā pūjāṃ cakre yathāvidhi ||
satkṛtās te mahābhāgā yudhiṣṭhiram athābruvan ||
yudhiṣṭhira yamau bhīma manasā kurutārjavam ||
manasā kṛtaśaucā vai śuddhās tīrthāni gacchata ||
śarīraniyamaṃ hy āhur brāhmaṇā mānuṣaṃ vratam ||
manoviśuddhāṃ buddhiṃ ca daivam āhur vrataṃ dvijāḥ ||
mano hy aduṣṭaṃ śūrāṇāṃ paryāptaṃ vai narādhipa ||
maitrīṃ buddhiṃ samāsthāya śuddhās tīrthāni gacchata ||
te yūyaṃ mānasaiḥ śuddhāḥ śarīraniyamavrataiḥ ||
daivaṃ vrataṃ samāsthāya yathoktaṃ phalam āpsyatha ||
te tatheti pratijñāya kṛṣṇayā saha pāṇḍavāḥ ||
kṛtasvastyayanāḥ sarve munibhir divyamānuṣaiḥ ||
lomaśasyopasaṃgṛhya pādau dvaipāyanasya ca ||
nāradasya ca rājendra devarṣeḥ parvatasya ca ||
dhaumyena sahitā vīrās tathānyair vanavāsibhiḥ ||
mārgaśīrṣyām atītāyāṃ puṣyeṇa prayayus tataḥ ||
kaṭhināni samādāya cīrājinajaṭādharāḥ ||
abhedyaiḥ kavacair yuktās tīrthāny anvacaraṃs tadā ||
indrasenādibhir bhṛtyai rathaiḥ paricaturdaśaiḥ ||
mahānasavyāpṛtaiś ca tathānyaiḥ paricārakaiḥ ||
sāyudhā baddhaniṣṭriṃśās tūṇavantaḥ samārgaṇāḥ ||
prāṅmukhāḥ prayayur vīrāḥ pāṇḍavā janamejaya ||

शब्दशः अर्थ
संस्कृतIASTअर्थ
अथ व्यासो महाभागस् तथा नारदपर्वतौ ॥ काम्यके पाण्डवं द्रष्टुं समाजग्मुर् मनीषिणः ॥ तेषां युधिष्ठिरो राजा पूजां चक्रे यथाविधि ॥ सत्कृतास् ते महाभागा युधिष्ठिरम् अथाब्रुवन् ॥ युधिष्ठिर यमौ भीम मनसा कुरुतार्जवम् ॥ मनसा कृतशौचा वै शुद्धास् तीर्थानि गच्छत ॥ शरीरनियमं ह्य् आहुर् ब्राह्मणा मानुषं व्रतम् ॥ मनोविशुद्धां बुद्धिं च दैवम् आहुर् व्रतं द्विजाः ॥ मनो ह्य् अदुष्टं शूराणां पर्याप्तं वै नराधिप ॥ मैत्रीं बुद्धिं समास्थाय शुद्धास् तीर्थानि गच्छत ॥ ते यूयं मानसैः शुद्धाः शरीरनियमव्रतैः ॥ दैवं व्रतं समास्थाय यथोक्तं फलम् आप्स्यथ ॥ ते तथेति प्रतिज्ञाय कृष्णया सह पाण्डवाः ॥ कृतस्वस्त्ययनाः सर्वे मुनिभिर् दिव्यमानुषैः ॥ लोमशस्योपसंगृह्य पादौ द्वैपायनस्य च ॥ नारदस्य च राजेन्द्र देवर्षेः पर्वतस्य च ॥ धौम्येन सहिता वीरास् तथान्यैर् वनवासिभिः ॥ मार्गशीर्ष्याम् अतीतायां पुष्येण प्रययुस् ततः ॥ कठिनानि समादाय चीराजिनजटाधराः ॥ अभेद्यैः कवचैर् युक्तास् तीर्थान्य् अन्वचरंस् तदा ॥ इन्द्रसेनादिभिर् भृत्यै रथैः परिचतुर्दशैः ॥ महानसव्यापृतैश् च तथान्यैः परिचारकैः ॥ सायुधा बद्धनिष्ट्रिंशास् तूणवन्तः समार्गणाः ॥ प्राङ्मुखाः प्रययुर् वीराः पाण्डवा जनमेजय ॥atha vyāso mahābhāgas tathā nāradaparvatau || kāmyake pāṇḍavaṃ draṣṭuṃ samājagmur manīṣiṇaḥ || teṣāṃ yudhiṣṭhiro rājā pūjāṃ cakre yathāvidhi || satkṛtās te mahābhāgā yudhiṣṭhiram athābruvan || yudhiṣṭhira yamau bhīma manasā kurutārjavam || manasā kṛtaśaucā vai śuddhās tīrthāni gacchata || śarīraniyamaṃ hy āhur brāhmaṇā mānuṣaṃ vratam || manoviśuddhāṃ buddhiṃ ca daivam āhur vrataṃ dvijāḥ || mano hy aduṣṭaṃ śūrāṇāṃ paryāptaṃ vai narādhipa || maitrīṃ buddhiṃ samāsthāya śuddhās tīrthāni gacchata || te yūyaṃ mānasaiḥ śuddhāḥ śarīraniyamavrataiḥ || daivaṃ vrataṃ samāsthāya yathoktaṃ phalam āpsyatha || te tatheti pratijñāya kṛṣṇayā saha pāṇḍavāḥ || kṛtasvastyayanāḥ sarve munibhir divyamānuṣaiḥ || lomaśasyopasaṃgṛhya pādau dvaipāyanasya ca || nāradasya ca rājendra devarṣeḥ parvatasya ca || dhaumyena sahitā vīrās tathānyair vanavāsibhiḥ || mārgaśīrṣyām atītāyāṃ puṣyeṇa prayayus tataḥ || kaṭhināni samādāya cīrājinajaṭādharāḥ || abhedyaiḥ kavacair yuktās tīrthāny anvacaraṃs tadā || indrasenādibhir bhṛtyai rathaiḥ paricaturdaśaiḥ || mahānasavyāpṛtaiś ca tathānyaiḥ paricārakaiḥ || sāyudhā baddhaniṣṭriṃśās tūṇavantaḥ samārgaṇāḥ || prāṅmukhāḥ prayayur vīrāḥ pāṇḍavā janamejaya ||Vyasa, Narada, and Parvata come to Kamyaka; Yudhishthira honors them, and they instruct the Pandavas to purify their minds, for bodily observance is a human vow, while purity of mind is a divine vow; the Pandavas accept the vow, receive blessings, touch the feet of Lomasha, Vyasa, Narada, and Parvata, put on bark garments, hides, and armor, take up their weapons, and set out eastward together with Dhaumya, the forest brahmins, and their servants.
अनुवाद

Then Vyasa the greatly fortunate, together with Narada and Parvata, came to the Pandava at Kamyaka. Yudhishthira honored them as was fitting, and they, duly honored, said: 'Yudhishthira, twins, Bhima, make your minds upright. Pure in mind, go to the tirthas. Brahmins call bodily self-restraint a human vow, while a mind purified and a purified intellect they call a divine vow. For heroes, O king, an unmalicious mind is enough; established in a friendly disposition, purified, go to the holy places. Pure within and keeping the vows of bodily restraint, having taken up the divine vow, you will obtain the fruit that has been promised.' The Pandavas, together with Draupadi, replied: 'So be it.' The sages, divine and human, performed rites of blessing for them. The heroes touched the feet of Lomasha, of Dvaipayana, of the divine sage Narada, and of Parvata. Then, together with Dhaumya and the other forest-dwelling brahmins, after the month of Margashirsha had passed, under the constellation Pushya, they set out. They took up rough mats, wore bark garments, hides, and matted hair, and were clad in impenetrable armor; with Indrasena and other servants, fourteen chariots, kitchen attendants, and other helpers, armed, with swords bound at their sides, quivers, and arrows, the Pandava heroes marched eastward.

संस्करण

49b9dafaafcb · प्रकाशित 16 जुल॰ 2026, 5:02:53 pm UTC

उपलब्ध भाषाएँRUEN

श्लोक बदलें इन कुंजियों से