महाभारत
Gandhamādana-vāta-varṣa-parva (The Storm on Gandhamadana)3.143.1-5
3272 / 15823
महाभारत · 3.143.1-5
देवनागरी

वैशंपायन उवाच
ते शूरास् ततधन्वानस् तूणवन्तः समार्गणाः ॥
बद्धगोधाङ्गुलित्राणाः खद्गवन्तो ऽमितौजसः ॥
परिगृह्य द्विजश्रेष्ठाञ् श्रेष्ठाः सर्वधनुष्मताम् ॥
पाञ्चालीसहिता राजन् प्रययुर् गन्धमादनम् ॥
सरांसि सरितश् चैव पर्वतांश् च वनानि च ॥
वृक्षांश् च बहुलच्छायान् ददृशुर् गिरिमूर्धनि ॥
नित्यपुष्पफलान् देशान् देवर्षिगणसेवितान् ॥
आत्मन्य् आत्मानम् आधाय वीरा मूलफलाशनाः ॥
चेरुर् उच्चावचाकारान् देशान् विषमसंकटान् ॥
पश्यन्तो मृगजातानि बहूनि विविधानि च ॥
ऋषिसिद्धामरयुतं गन्धर्वाप्सरसां प्रियम् ॥
विविशुस् ते महात्मानः किंनराचरितं गिरिम् ॥

लिप्यंतरण (IAST)

vaiśaṃpāyana uvāca
te śūrās tatadhanvānas tūṇavantaḥ samārgaṇāḥ ||
baddhagodhāṅgulitrāṇāḥ khadgavanto 'mitaujasaḥ ||
parigṛhya dvijaśreṣṭhāñ śreṣṭhāḥ sarvadhanuṣmatām ||
pāñcālīsahitā rājan prayayur gandhamādanam ||
sarāṃsi saritaś caiva parvatāṃś ca vanāni ca ||
vṛkṣāṃś ca bahulacchāyān dadṛśur girimūrdhani ||
nityapuṣpaphalān deśān devarṣigaṇasevitān ||
ātmany ātmānam ādhāya vīrā mūlaphalāśanāḥ ||
cerur uccāvacākārān deśān viṣamasaṃkaṭān ||
paśyanto mṛgajātāni bahūni vividhāni ca ||
ṛṣisiddhāmarayutaṃ gandharvāpsarasāṃ priyam ||
viviśus te mahātmānaḥ kiṃnarācaritaṃ girim ||

शब्दशः अर्थ
संस्कृतIASTअर्थ
वैशंपायन उवाच ते शूरास् ततधन्वानस् तूणवन्तः समार्गणाः ॥ बद्धगोधाङ्गुलित्राणाः खद्गवन्तो ऽमितौजसः ॥ परिगृह्य द्विजश्रेष्ठाञ् श्रेष्ठाः सर्वधनुष्मताम् ॥ पाञ्चालीसहिता राजन् प्रययुर् गन्धमादनम् ॥ सरांसि सरितश् चैव पर्वतांश् च वनानि च ॥ वृक्षांश् च बहुलच्छायान् ददृशुर् गिरिमूर्धनि ॥ नित्यपुष्पफलान् देशान् देवर्षिगणसेवितान् ॥ आत्मन्य् आत्मानम् आधाय वीरा मूलफलाशनाः ॥ चेरुर् उच्चावचाकारान् देशान् विषमसंकटान् ॥ पश्यन्तो मृगजातानि बहूनि विविधानि च ॥ ऋषिसिद्धामरयुतं गन्धर्वाप्सरसां प्रियम् ॥ विविशुस् ते महात्मानः किंनराचरितं गिरिम् ॥vaiśaṃpāyana uvāca te śūrās tatadhanvānas tūṇavantaḥ samārgaṇāḥ || baddhagodhāṅgulitrāṇāḥ khadgavanto 'mitaujasaḥ || parigṛhya dvijaśreṣṭhāñ śreṣṭhāḥ sarvadhanuṣmatām || pāñcālīsahitā rājan prayayur gandhamādanam || sarāṃsi saritaś caiva parvatāṃś ca vanāni ca || vṛkṣāṃś ca bahulacchāyān dadṛśur girimūrdhani || nityapuṣpaphalān deśān devarṣigaṇasevitān || ātmany ātmānam ādhāya vīrā mūlaphalāśanāḥ || cerur uccāvacākārān deśān viṣamasaṃkaṭān || paśyanto mṛgajātāni bahūni vividhāni ca || ṛṣisiddhāmarayutaṃ gandharvāpsarasāṃ priyam || viviśus te mahātmānaḥ kiṃnarācaritaṃ girim ||The heroes, with bows drawn, quivers, arrows, gloves and swords, boundlessly splendid, foremost of archers, taking with them the best of the twice-born and Panchali, set out for Gandhamadana; on the summit of the mountain they saw lakes, rivers, mountains, forests, trees of dense shade, lands with ever-present flowers and fruits, attended by hosts of divine sages; the heroes, establishing themselves in themselves, living on roots and fruits, passed through lands high and low, difficult and dangerous, seeing many different kinds of beasts; the great souls entered the mountain inhabited by kinnaras, beloved of gandharvas and apsaras, full of rishis, siddhas, and immortals.
अनुवाद

Vaishampayana said: 'These heroes, with bows drawn, quivers and arrows, gloves upon their fingers and swords at their sides, the foremost of all archers blazing with boundless splendor, taking with them the best of the twice-born and Panchali, O king, set out for Gandhamadana. On the summit of the mountain they beheld lakes, rivers, mountains, forests, and trees of dense shade, lands where flowers and fruits were ever present, attended by hosts of divine sages. Establishing themselves in themselves, the heroes lived on roots and fruits and passed through lands of varied contour, rugged and narrow, beholding many kinds of beasts. The great souls entered the mountain inhabited by kinnaras, beloved of gandharvas and apsaras, full of rishis, siddhas, and immortals.'

संस्करण

16490821e9e4 · प्रकाशित 16 जुल॰ 2026, 5:12:44 pm UTC

उपलब्ध भाषाएँRUEN

श्लोक बदलें इन कुंजियों से