摩诃婆罗多
Arjuna-kirāta-mahādeva-darśana-parva (Arjuna and the Appearance of Mahādeva)3.163.8-18
3343 / 15823
摩诃婆罗多 · 3.163.8-18
天城文

अर्जुन उवाच
शृणु हन्त महाराज विधिना येन दृष्टवान् ॥
शतक्रतुम् अहं देवं भगवन्तं च शंकरम् ॥
विद्याम् अधीत्य तां राजंस् त्वयोक्ताम् अरिमर्दन ॥
भवता च समादिष्टस् तपसे प्रस्थितो वनम् ॥
भृगुतुङ्गम् अथो गत्वा काम्यकाद् आस्थितस् तपः ॥
एकरात्रोषितः कं चिद् अपश्यं ब्राह्मणं पथि ॥
स माम् अपृच्छत् कौन्तेय क्वासि गन्ता ब्रवीहि मे ॥
तस्मा अवितथं सर्वम् अब्रुवं कुरुनन्दन ॥
स तथ्यं मम तच् छ्रुत्वा ब्राह्मणो राजसत्तम ॥
अपूजयत मां राजन् प्रीतिमांश् चाभवन् मयि ॥
ततो माम् अब्रवीत् प्रीतस् तप आतिष्ठ भारत ॥
तपस्वी नचिरेण त्वं द्रक्ष्यसे विबुधाधिपम् ॥
ततो ऽहं वचनात् तस्य गिरिम् आरुह्य शैशिरम् ॥
तपो ऽतप्यं महाराज मासं मूलफलाशनः ॥
द्वितीयश् चापि मे मासो जलं भक्षयतो गतः ॥
निराहारस् तृतीये ऽथ मासे पाण्डवनन्दन ॥
ऊर्ध्वबाहुश् चतुर्थं तु मासम् अस्मि स्थितस् तदा ॥
न च मे हीयते प्राणस् तद् अद्भुतम् इवाभवत् ॥
चतुर्थे समभिक्रान्ते प्रथमे दिवसे गते ॥
वराहसंस्थितं भूतं मत्समीपम् उपागमत् ॥
निघ्नन् प्रोथेन पृथिवीं विलिखंश् चरणैर् अपि ॥
संमार्जञ् जठरेणोर्वीं विवर्तंश् च मुहुर् मुहुः ॥

转写 (IAST)

arjuna uvāca
śṛṇu hanta mahārāja vidhinā yena dṛṣṭavān ||
śatakratum ahaṃ devaṃ bhagavantaṃ ca śaṃkaram ||
vidyām adhītya tāṃ rājaṃs tvayoktām arimardana ||
bhavatā ca samādiṣṭas tapase prasthito vanam ||
bhṛgutuṅgam atho gatvā kāmyakād āsthitas tapaḥ ||
ekarātroṣitaḥ kaṃ cid apaśyaṃ brāhmaṇaṃ pathi ||
sa mām apṛcchat kaunteya kvāsi gantā bravīhi me ||
tasmā avitathaṃ sarvam abruvaṃ kurunandana ||
sa tathyaṃ mama tac chrutvā brāhmaṇo rājasattama ||
apūjayata māṃ rājan prītimāṃś cābhavan mayi ||
tato mām abravīt prītas tapa ātiṣṭha bhārata ||
tapasvī nacireṇa tvaṃ drakṣyase vibudhādhipam ||
tato 'haṃ vacanāt tasya girim āruhya śaiśiram ||
tapo 'tapyaṃ mahārāja māsaṃ mūlaphalāśanaḥ ||
dvitīyaś cāpi me māso jalaṃ bhakṣayato gataḥ ||
nirāhāras tṛtīye 'tha māse pāṇḍavanandana ||
ūrdhvabāhuś caturthaṃ tu māsam asmi sthitas tadā ||
na ca me hīyate prāṇas tad adbhutam ivābhavat ||
caturthe samabhikrānte prathame divase gate ||
varāhasaṃsthitaṃ bhūtaṃ matsamīpam upāgamat ||
nighnan prothena pṛthivīṃ vilikhaṃś caraṇair api ||
saṃmārjañ jaṭhareṇorvīṃ vivartaṃś ca muhur muhuḥ ||

逐字释义
梵语IAST释义
अर्जुन उवाच शृणु हन्त महाराज विधिना येन दृष्टवान् ॥ शतक्रतुम् अहं देवं भगवन्तं च शंकरम् ॥ विद्याम् अधीत्य तां राजंस् त्वयोक्ताम् अरिमर्दन ॥ भवता च समादिष्टस् तपसे प्रस्थितो वनम् ॥ भृगुतुङ्गम् अथो गत्वा काम्यकाद् आस्थितस् तपः ॥ एकरात्रोषितः कं चिद् अपश्यं ब्राह्मणं पथि ॥ स माम् अपृच्छत् कौन्तेय क्वासि गन्ता ब्रवीहि मे ॥ तस्मा अवितथं सर्वम् अब्रुवं कुरुनन्दन ॥ स तथ्यं मम तच् छ्रुत्वा ब्राह्मणो राजसत्तम ॥ अपूजयत मां राजन् प्रीतिमांश् चाभवन् मयि ॥ ततो माम् अब्रवीत् प्रीतस् तप आतिष्ठ भारत ॥ तपस्वी नचिरेण त्वं द्रक्ष्यसे विबुधाधिपम् ॥ ततो ऽहं वचनात् तस्य गिरिम् आरुह्य शैशिरम् ॥ तपो ऽतप्यं महाराज मासं मूलफलाशनः ॥ द्वितीयश् चापि मे मासो जलं भक्षयतो गतः ॥ निराहारस् तृतीये ऽथ मासे पाण्डवनन्दन ॥ ऊर्ध्वबाहुश् चतुर्थं तु मासम् अस्मि स्थितस् तदा ॥ न च मे हीयते प्राणस् तद् अद्भुतम् इवाभवत् ॥ चतुर्थे समभिक्रान्ते प्रथमे दिवसे गते ॥ वराहसंस्थितं भूतं मत्समीपम् उपागमत् ॥ निघ्नन् प्रोथेन पृथिवीं विलिखंश् चरणैर् अपि ॥ संमार्जञ् जठरेणोर्वीं विवर्तंश् च मुहुर् मुहुः ॥arjuna uvāca śṛṇu hanta mahārāja vidhinā yena dṛṣṭavān || śatakratum ahaṃ devaṃ bhagavantaṃ ca śaṃkaram || vidyām adhītya tāṃ rājaṃs tvayoktām arimardana || bhavatā ca samādiṣṭas tapase prasthito vanam || bhṛgutuṅgam atho gatvā kāmyakād āsthitas tapaḥ || ekarātroṣitaḥ kaṃ cid apaśyaṃ brāhmaṇaṃ pathi || sa mām apṛcchat kaunteya kvāsi gantā bravīhi me || tasmā avitathaṃ sarvam abruvaṃ kurunandana || sa tathyaṃ mama tac chrutvā brāhmaṇo rājasattama || apūjayata māṃ rājan prītimāṃś cābhavan mayi || tato mām abravīt prītas tapa ātiṣṭha bhārata || tapasvī nacireṇa tvaṃ drakṣyase vibudhādhipam || tato 'haṃ vacanāt tasya girim āruhya śaiśiram || tapo 'tapyaṃ mahārāja māsaṃ mūlaphalāśanaḥ || dvitīyaś cāpi me māso jalaṃ bhakṣayato gataḥ || nirāhāras tṛtīye 'tha māse pāṇḍavanandana || ūrdhvabāhuś caturthaṃ tu māsam asmi sthitas tadā || na ca me hīyate prāṇas tad adbhutam ivābhavat || caturthe samabhikrānte prathame divase gate || varāhasaṃsthitaṃ bhūtaṃ matsamīpam upāgamat || nighnan prothena pṛthivīṃ vilikhaṃś caraṇair api || saṃmārjañ jaṭhareṇorvīṃ vivartaṃś ca muhur muhuḥ ||Arjuna begins his account: he had learned the knowledge shown to him by Yudhishthira, was sent by him to perform austerity, left Kamyaka for Bhrigutunga, and met a brahmin on the way; the brahmin asked where he was going, and hearing the truth, honored him and told him to perform austerity so as soon to see the lord of the gods; Arjuna climbed Mount Shaishira and for one month lived on roots and fruits, the second on water, the third without food at all, and in the fourth he stood with arms raised, and his life did not fade; on the first day after the fourth month a being in the form of a boar approached him, striking the earth with its snout, hooves, and belly.
译文

Arjuna said: "Listen, great king, to how I saw Shatakratu and the blessed Shankara. Having mastered the knowledge you had shown me, and receiving your command, I set out from Kamyaka into the forest for austerity. Reaching Bhrigutunga, I began my penance; and one day, having spent a night there, I met a brahmin on the path. He asked me: 'Kaunteya, where are you going? Tell me.' I told him the whole truth, O joy of the Kurus. Hearing this, the brahmin honored me and, pleased, said: 'Perform your austerity, Bharata. As an ascetic you will soon see the lord of the gods.' By his word I climbed the mountain Shaishira and for a month lived on roots and fruits. The second month passed for me on water alone, and in the third I was without food. In the fourth month I stood with arms raised, and my life did not diminish — it seemed a wonder. When the fourth month had passed and the first day had gone by, a being in the form of a boar approached me: it struck the earth with its snout, scored it with its hooves, rubbed it with its belly, and rolled upon it again and again."

版本

2192a3296653 · 发布于 2026年7月16日 17:13:48 UTC

可用语言RUEN

用方向键翻颂