धृष्टद्युम्न उवाच
अहं द्रोणं हनिष्यामि शिखण्डी तु पितामहम् ॥
दुर्योधनं भीमसेनः कर्णं हन्ता धनंजयः ॥
रामकृष्णौ व्यपाश्रित्य अजेयाः स्म शुचिस्मिते ॥
अपि वृत्रहणा युद्धे किं पुनर् धृतराष्ट्रजैः ॥
वैशंपायन उवाच
इत्य् उक्ते ऽभिमुखा वीरा वासुदेवम् उपस्थिता ॥
तेषां मध्ये महाबाहुः केशवो वाक्यम् अब्रवीत् ॥
dhṛṣṭadyumna uvāca
ahaṃ droṇaṃ haniṣyāmi śikhaṇḍī tu pitāmaham ||
duryodhanaṃ bhīmasenaḥ karṇaṃ hantā dhanaṃjayaḥ ||
rāmakṛṣṇau vyapāśritya ajeyāḥ sma śucismite ||
api vṛtrahaṇā yuddhe kiṃ punar dhṛtarāṣṭrajaiḥ ||
vaiśaṃpāyana uvāca
ity ukte 'bhimukhā vīrā vāsudevam upasthitā ||
teṣāṃ madhye mahābāhuḥ keśavo vākyam abravīt ||
Dhrishtadyumna said: 'I shall slay Drona, Shikhandin shall slay Bhishma, Bhimasena shall slay Duryodhana, and Dhananjaya shall slay Karna. Relying on Rama and Krishna, we are unconquerable even by Indra, how much less then by the sons of Dhritarashtra.' Vaishampayana said: 'When this had been spoken, the heroes turned toward Vasudeva, and among them mighty-armed Keshava spoke these words.'
690f7509e3b6 · प्रकाशित 16 जुल॰ 2026, 4:44:34 pm UTC
उपलब्ध भाषाएँRUENश्लोक बदलें इन कुंजियों से
Dhrishtadyumna's words translate Draupadi's lament into the outline of the reckoning to come. Each main knot of adharma is given its executor, yet the ground of this confidence lies not in the warriors' strength alone but in refuge taken in Balarama and Krishna.