वैशंपायन उवाच
ततो ऽर्जुनश् चित्रसेनं प्रहसन्न् इदम् अब्रवीत् ॥
मध्ये गन्धर्वसैन्यानां महेष्वासो महाद्युतिः ॥
किं ते व्यवसितं वीर कौरवाणां विनिग्रहे ॥
किमर्थं च सदारो ऽयं निगृहीतः सुयोधनः ॥
चित्रसेन उवाच
विदितो ऽयम् अभिप्रायस् तत्रस्थेन महात्मना ॥
दुर्योधनस्य पापस्य कर्णस्य च धनंजय ॥
वनस्थान् भवतो ज्ञात्वा क्लिश्यमानान् अनर्हवत् ॥
इमे ऽवहसितुं प्राप्ता द्रौपदीं च यशस्विनीम् ॥
ज्ञात्वा चिकीर्षितं चैषां माम् उवाच सुरेश्वरः ॥
गच्छ दुर्योधनं बद्ध्वा सामात्यं त्वम् इहानय ॥
धनंजयश् च ते रक्ष्यः सह भ्रातृभिर् आहवे ॥
स हि प्रियः सखा तुभ्यं शिष्यश् च तव पाण्डवः ॥
वचनाद् देवराजस्य ततो ऽस्मीहागतो द्रुतम् ॥
अयं दुरात्मा बद्धश् च गमिष्यामि सुरालयम् ॥
अर्जुन उवाच
उत्सृज्यतां चित्रसेन भ्रातास्माकं सुयोधनः ॥
धर्मराजस्य संदेशान् मम चेद् इच्छसि प्रियम् ॥
चित्रसेन उवाच
पापो ऽयं नित्यसंदुष्टो न विमोक्षणम् अर्हति ॥
प्रलब्धा धर्मराजस्य कृष्णायाश् च धनंजय ॥
नेदं चिकीर्षितं तस्य कुन्तीपुत्रो महाव्रतः ॥
जानाति धर्मराजो हि श्रुत्वा कुरु यथेच्छसि ॥
vaiśaṃpāyana uvāca
tato 'rjunaś citrasenaṃ prahasann idam abravīt ||
madhye gandharvasainyānāṃ maheṣvāso mahādyutiḥ ||
kiṃ te vyavasitaṃ vīra kauravāṇāṃ vinigrahe ||
kimarthaṃ ca sadāro 'yaṃ nigṛhītaḥ suyodhanaḥ ||
citrasena uvāca
vidito 'yam abhiprāyas tatrasthena mahātmanā ||
duryodhanasya pāpasya karṇasya ca dhanaṃjaya ||
vanasthān bhavato jñātvā kliśyamānān anarhavat ||
ime 'vahasituṃ prāptā draupadīṃ ca yaśasvinīm ||
jñātvā cikīrṣitaṃ caiṣāṃ mām uvāca sureśvaraḥ ||
gaccha duryodhanaṃ baddhvā sāmātyaṃ tvam ihānaya ||
dhanaṃjayaś ca te rakṣyaḥ saha bhrātṛbhir āhave ||
sa hi priyaḥ sakhā tubhyaṃ śiṣyaś ca tava pāṇḍavaḥ ||
vacanād devarājasya tato 'smīhāgato drutam ||
ayaṃ durātmā baddhaś ca gamiṣyāmi surālayam ||
arjuna uvāca
utsṛjyatāṃ citrasena bhrātāsmākaṃ suyodhanaḥ ||
dharmarājasya saṃdeśān mama ced icchasi priyam ||
citrasena uvāca
pāpo 'yaṃ nityasaṃduṣṭo na vimokṣaṇam arhati ||
pralabdhā dharmarājasya kṛṣṇāyāś ca dhanaṃjaya ||
nedaṃ cikīrṣitaṃ tasya kuntīputro mahāvrataḥ ||
jānāti dharmarājo hi śrutvā kuru yathecchasi ||
Then Arjuna, the great archer and radiant hero, smiling amid the gandharva host, said to Citrasena: "Hero, what have you decided to do in punishing the Kauravas? And for what reason has this Suyodhana been seized along with his wives?" Citrasena answered: "Dhananjaya, the design of the wicked Duryodhana and Karna was known to the great soul dwelling there. Learning that you were living in the forest and suffering in a manner unworthy of you, they came to mock you and the illustrious Draupadi. Knowing their intention, the lord of the gods said to me: 'Go, bind Duryodhana together with his counselors and bring him here. Dhananjaya, however, is to be protected by you together with his brothers in battle: the Pandava is your dear friend and pupil.' Therefore, at the word of the king of the gods, I came here swiftly. This villain is bound, and I shall go to the abode of the gods." Arjuna said: "Citrasena, if you wish to please me, release Suyodhana, our brother, at the message of Dharmaraja." Citrasena answered: "This wicked one, forever corrupt, does not deserve release, Dhananjaya: he deceived Dharmaraja and Krishna. Dharmaraja, the son of Kunti great in his vows, does not know of this intention of his. Hearing of it, act as you wish."
b809550eeefa · प्रकाशित 16 जुल॰ 2026, 5:27:10 pm UTC
उपलब्ध भाषाएँRUENश्लोक बदलें इन कुंजियों से
Citrasena reveals the hidden motive behind the campaign. But even knowledge of Duryodhana's guilt does not overturn Yudhishthira's resolve to save the family line.