महाभारत
Bhagavad-yāna (126) (The Embassy of Krishna to the Kurus, Chapters 71-137)5.126.26-30
4832 / 15823
महाभारत · 5.126.26-30
देवनागरी

सर्वान् एतान् अनादृत्य दुर्मतिर् निरपत्रपः ॥
अशिष्टवद् अमर्यादो मानी मान्यावमानिता ॥
तं प्रस्थितम् अभिप्रेक्ष्य भ्रातरो मनुजर्षभम् ॥
अनुजग्मुः सहामात्या राजानश् चापि सर्वशः ॥
सभायाम् उत्थितं क्रुद्धं प्रस्थितं भ्रातृभिः सह ॥
दुर्योधनम् अभिप्रेक्ष्य भीष्मः शांतनवो ऽब्रवीत् ॥
धर्मार्थाव् अभिसंत्यज्य संरम्भं यो ऽनुमन्यते ॥
हसन्ति व्यसने तस्य दुर्हृदो नचिराद् इव ॥
दुरात्मा राजपुत्रो ऽयं धार्तराष्ट्रो ऽनुपायवित् ॥
मिथ्याभिमानी राज्यस्य क्रोधलोभवशानुगः ॥

लिप्यंतरण (IAST)

sarvān etān anādṛtya durmatir nirapatrapaḥ ||
aśiṣṭavad amaryādo mānī mānyāvamānitā ||
taṃ prasthitam abhiprekṣya bhrātaro manujarṣabham ||
anujagmuḥ sahāmātyā rājānaś cāpi sarvaśaḥ ||
sabhāyām utthitaṃ kruddhaṃ prasthitaṃ bhrātṛbhiḥ saha ||
duryodhanam abhiprekṣya bhīṣmaḥ śāṃtanavo 'bravīt ||
dharmārthāv abhisaṃtyajya saṃrambhaṃ yo 'numanyate ||
hasanti vyasane tasya durhṛdo nacirād iva ||
durātmā rājaputro 'yaṃ dhārtarāṣṭro 'nupāyavit ||
mithyābhimānī rājyasya krodhalobhavaśānugaḥ ||

शब्दशः अर्थ
संस्कृतIASTअर्थ
सर्वान्sarvānall; each
एतान्etānthese; these very
अनादृत्यanādṛtyahaving disregarded; having shown no respect; having paid no heed
दुर्मतिर्durmatirevil-minded; ill-thinking; unwise
निरपत्रपःnirapatrapaḥshameless; devoid of shame
अशिष्टवद्aśiṣṭavadlike one ill-bred; like a coarse man
अमर्यादोamaryādotransgressing bounds; knowing no propriety
मानीmānīproud; conceited
मान्यावमानिताmānyāvamānitācontemptuous of the worthy; disrespectful of the honored
तंtaṃthat one; him
प्रस्थितम्prasthitamdeparting; having set off
अभिप्रेक्ष्यabhiprekṣyahaving seen; having beheld
भ्रातरोbhrātarobrothers; his brothers
मनुजर्षभम्manujarṣabhambull among men; best of men
अनुजग्मुःanujagmuḥfollowed; went after
सहामात्याsahāmātyāwith their counselors; together with their ministers
राजानश्rājānaśkings; rulers
चापिcāpiand also; and even
सर्वशःsarvaśaḥeverywhere; from all sides
सभायाम्sabhāyāmin the assembly; in the hall
उत्थितंutthitaṃhaving arisen; having risen
क्रुद्धंkruddhaṃenraged; angry
प्रस्थितंprasthitaṃdeparting; having set off
भ्रातृभिःbhrātṛbhiḥwith his brothers; by his brothers
सहsahatogether with; along with
दुर्योधनम्duryodhanamDuryodhana; king Duryodhana
अभिप्रेक्ष्यabhiprekṣyahaving seen; having beheld
भीष्मःbhīṣmaḥBhishma; grandfather Bhishma
शांतनवोśāṃtanavoson of Shantanu; Bhishma
ऽब्रवीत्'bravītsaid; spoke
धर्मार्थाव्dharmārthāvdharma and benefit; duty and advantage
अभिसंत्यज्यabhisaṃtyajyahaving abandoned; having cast aside
संरम्भंsaṃrambhaṃfury; martial ardor
योyowho; the one who
ऽनुमन्यते'numanyateindulges; approves of
हसन्तिhasantilaugh; mock
व्यसनेvyasaneat the misfortune; at the calamity
तस्यtasyahis; that one's
दुर्हृदोdurhṛdoill-disposed; evil at heart
नचिराद्nacirādsoon; before long
इवivaas; as if
दुरात्माdurātmāevil-souled; of wicked nature
राजपुत्रोrājaputroprince; son of the king
ऽयं'yaṃthis; he
धार्तराष्ट्रोdhārtarāṣṭroson of Dhritarashtra; Dhartarashtra
ऽनुपायवित्'nupāyavitknowing no remedy; unable to find a way out
मिथ्याभिमानीmithyābhimānīfalsely proud; holding a false conceit
राज्यस्यrājyasyaof the kingdom; of power
क्रोधलोभवशानुगःkrodhalobhavaśānugaḥfollowing the sway of anger and greed; subject to fury and avarice
अनुवाद

Evil-minded, shameless, behaving like one ill-bred, transgressing all bounds, proud, and contemptuous of the worthy, he departed; and seeing this bull among men leave, his brothers together with their counselors and all the kings followed after him. Seeing Duryodhana, who had risen in the assembly in anger and was leaving together with his brothers, Bhishma, son of Shantanu, said: ‘Whoever, abandoning dharma and true benefit, indulges his fury, over his misfortune wicked friends will soon be laughing. This evil-souled prince, son of Dhritarashtra, knows no proper remedy; he holds a false conceit about his kingdom, and follows the sway of anger and greed.’

संस्करण

6b741c21b22d · प्रकाशित 17 जुल॰ 2026, 5:51:08 am UTC

उपलब्ध भाषाएँRUEN

श्लोक बदलें इन कुंजियों से