Mahabharata
Saṃbhava-parva (The Death of Pāṇḍu)1.116.17–21
679 / 15823
Mahabharata · 1.116.17–21
Devanāgarī

दृष्ट्वा पाण्डुं च माद्रीं च शयानौ धरणीतले ॥
कुन्ती शोकपरीताङ्गी विललाप सुदुःखिता ॥
रक्ष्यमाणो मया नित्यं वीरः सततम् आत्मवान् ॥
कथं त्वम् अभ्यतिक्रान्तः शापं जानन् वनौकसः ॥
ननु नाम त्वया माद्रि रक्षितव्यो जनाधिपः ॥
सा कथं लोभितवती विजने त्वं नराधिपम् ॥
कथं दीनस्य सततं त्वाम् आसाद्य रहोगताम् ॥
तं विचिन्तयतः शापं प्रहर्षः समजायत ॥
धन्या त्वम् असि बाह्लीकि मत्तो भाग्यतरा तथा ॥
दृष्टवत्य् असि यद् वक्त्रं प्रहृष्टस्य महीपतेः ॥

Transliteration (IAST)

dṛṣṭvā pāṇḍuṃ ca mādrīṃ ca śayānau dharaṇītale ||
kuntī śokaparītāṅgī vilalāpa suduḥkhitā ||
rakṣyamāṇo mayā nityaṃ vīraḥ satatam ātmavān ||
kathaṃ tvam abhyatikrāntaḥ śāpaṃ jānan vanaukasaḥ ||
nanu nāma tvayā mādri rakṣitavyo janādhipaḥ ||
sā kathaṃ lobhitavatī vijane tvaṃ narādhipam ||
kathaṃ dīnasya satataṃ tvām āsādya rahogatām ||
taṃ vicintayataḥ śāpaṃ praharṣaḥ samajāyata ||
dhanyā tvam asi bāhlīki matto bhāgyatarā tathā ||
dṛṣṭavaty asi yad vaktraṃ prahṛṣṭasya mahīpateḥ ||

Word-by-word
SanskritIASTMeaning
दृष्ट्वा पाण्डुं च माद्रीं च शयानौ धरणीतलेdṛṣṭvā pāṇḍuṃ ca mādrīṃ ca śayānau dharaṇītalehaving seen Pandu and Madri lying on the ground,
कुन्ती शोकपरीताङ्गी विललाप सुदुःखिताkuntī śokaparītāṅgī vilalāpa suduḥkhitāKunti, her body seized by grief, wailed, deeply anguished:
रक्ष्यमाणः मया नित्यं वीरः सततम् आत्मवान्rakṣyamāṇaḥ mayā nityaṃ vīraḥ satatam ātmavān"the hero, ever guarded by me, always master of himself --
कथं त्वम् अभ्यतिक्रान्तः शापं जानन् वनौकसःkathaṃ tvam abhyatikrāntaḥ śāpaṃ jānan vanaukasaḥhow did you transgress, knowing the curse of the forest-dweller?
ननु नाम त्वया माद्रि रक्षितव्यः जनाधिपःnanu nāma tvayā mādri rakṣitavyaḥ janādhipaḥsurely it was for you, Madri, to guard the lord of men;
सा कथं लोभितवती विजने त्वं नराधिपम्sā kathaṃ lobhitavatī vijane tvaṃ narādhipamhow then did you tempt the sovereign, alone as you were?
कथं दीनस्य सततं त्वाम् आसाद्य रहोगताम्kathaṃ dīnasya satataṃ tvām āsādya rahogatāmhow, in him who was ever afflicted, having come upon you alone,
तं विचिन्तयतः शापं प्रहर्षः समजायतtaṃ vicintayataḥ śāpaṃ praharṣaḥ samajāyatamindful of that curse, could such excitement have arisen?
धन्या त्वम् असि बाह्लीकि मत्तः भाग्यतरा तथाdhanyā tvam asi bāhlīki mattaḥ bhāgyatarā tathāblessed are you, O Bahlika (Madri), and more fortunate than I,
दृष्टवती असि यत् वक्त्रं प्रहृष्टस्य महीपतेःdṛṣṭavatī asi yat vaktraṃ prahṛṣṭasya mahīpateḥfor you have seen the face of the sovereign in the moment of his joy"
रक्ष्यमाणोrakṣyamāṇooriginal form "rakṣyamāṇo", added to complete the word-by-word coverage
रक्षितव्योrakṣitavyooriginal form "rakṣitavyo", added to complete the word-by-word coverage
मत्तोmattooriginal form "matto", added to complete the word-by-word coverage
दृष्टवत्य्dṛṣṭavatyoriginal form "dṛṣṭavaty", added to complete the word-by-word coverage
यद्yadoriginal form "yad", added to complete the word-by-word coverage
Translation

"Having seen Pandu and Madri lying on the ground, Kunti, her body seized by grief, wailed, deeply anguished: 'The hero, ever guarded by me, always master of himself -- how did you transgress, knowing the curse of the forest-dweller? Surely it was for you, Madri, to guard the lord of men; how then did you tempt the sovereign, alone as you were? How, in him who was ever afflicted, mindful of that curse, having come upon you alone, could such excitement have arisen? Blessed are you, O Bahlika, and more fortunate than I, for you have seen the face of the sovereign in the moment of his joy.'"

Version

d78ea58f646d · published Jul 12, 2026, 4:41:49 PM UTC

Available inRUEN

Page between verses with